Askims IK är en kvartersklubb med anor som bildades redan 1933. Klubben är en breddförening som framförallt har ambitionen att ge ungdomar en meningsfull fritid. Samtidigt kräver en så pass stor förening ett visst mått av underhåll av de faciliteter som både hemmalag, bortalag och domare ska nyttja varje vecka. Därför stod klubbledningen nu inför faktum att man var tvungen att renovera lokalerna. Och då helst göra det så smart och hållbart som möjligt. I den processen har hela styrelsen varit mycket involverad och stöttat planerna på en hållbar renovering från dag ett.
Att byta ut elpannan mot en värmepump var ju självklart. Men från början var det ju inte självklart att man kunde lägga solceller som genererade solel också. Skulle pengarna räcka till? Till slut så låg 127 m2 solpaneler på plats vilket motsvarar cirka 23 kWp och en produktion under året på ungefär 21 000 kWh. Resan mot ett mindre klimatavtryck har därmed startat!

Vi grep tillfället i flykten och frågade klubbens plan- och fastighetsansvarige, Sören Erlandsson, hur man i klubben hade resonerat när man diskuterade renoveringen?
– Tanken från början var ju att renovera bottenvåningen för den var i riktigt dåligt skick. Vi har ungefär 46–47% tjejer i föreningen och att få dem att duscha här var en riktig utmaning! Vi började titta på det för cirka 2 år sedan och då var idéen att göra en lättare renovering med att fräscha upp ytskikt osv. Vi insåg dock ganska snart att det var rätt mycket i den här klubbstugan som inte fungerar som det ska. Ventilationen fungerade inte och vi hade en elpanna från 80-talet. Det behövdes ett rejält omtag så vi gjorde en förstudie samt tog kontakt med ett seriöst byggbolag. Då insåg vi att det här skulle kosta en hel del pengar och även om vi är en välmående förening så var det pengar som vi inte kunde få fram utan hjälp av ekonomiskt stöd.

Så då var ett beslut taget på vad ni behövde göra – och stöd behövde sökas. Hur gick ni tillväga där?
– Vi tog bland annat kontakt med Energi- och klimatrådgivningen och resonerade om stöd till energieffektivisering via Riksidrottsförbundet. De kunde hjälpa oss med att bekräfta det vi redan hade tankar om och behövde göra, men förde också upp en annan idé runt solceller på vårt tak. En lockande tanke men det var ju i mån av investeringsstöd såklart.

Ni fick ekonomiskt stöd av bland annat Riksidrottsförbundet – hur tycker du processen runt detta fungerade?
– Det har gått smidigt. Vi fick tidigt hjälp av en person från Göteborgs Kommun som gav oss mycket proaktiv hjälp. Jag vill faktiskt stryka under att Göteborgs Kommun har varit fantastiskt behjälpliga i det här projektet och det ska de ha beröm för. Riksidrottsförbundet likaså. När vi presenterade vårt upplägg och vår ambition att minska vårt klimatavtryck fick vi jättebra stöttning från start. Vi fick ju till exempel stor hjälp av Göteborgs kommun med pengar för att installera solceller vilket vi är oerhört tacksamma för.

Nu är anläggningen igång – hur stor energibesparing kommer ni göra per år?
– Svårt att säga på rak arm eftersom vi drog igång allt den 27/1 i år. Men vi räknar att vi kommer ned i en total elförbrukning i häradet 15–20 000 kWh per år. Det betyder en möjlig besparing på cirka 30 000 kWh. Varje år! Sedan gör det ju inget om solen lyser konstant på våra 127 m2 solpaneler heller. Det gör bara ekvationen ännu bättre!

Vad blir då nästa gröna ombyggnadsprojekt?
– Det vi inte fick med i den här omgången var att närvarostyra och byta all belysning på övervåningen och ta ett helhetsgrepp på elen i övervåningen. Det känns som om det är nästa projekt men vi får avvakta med det lite i dagsläget. Ett annat projekt är att byta ut gummigranulatet på planerna till något mer klimatvänligt. Forskningen går ju framåt där så vi får se när det finns ett bra alternativ.

Till sist; vad har ni för råd att ge till en förening som går i samma tankar som ni gjorde?
– Var beredda på att det går åt en massa tid och energi för de engagerade i föreningen. Många beslut ska tas och en hel del möten ska göras för att komma framåt. Se också till att engagera medlemmarna i föreningen så att de vet vart vi vill. Var proaktiv!
Sedan bör de ganska omgående ta en dialog med kommunen och bidragsgivare om vad man vill göra. Exempelvis Energi- och klimatrådgivningen som kom in ganska tidigt i projektet och på så sätt kunde ge oss goda råd om hur vi skulle gå vidare ur ett energiperspektiv och hur vi skulle gå vidare med stödet från RF.
När vi ändå pratar bidrag så ha en tidig och vettig dialog med de du söker bidrag ifrån och ha realistiska planer på vad ni vill åstadkomma.
När processen är igång är slutresultatet väl värt att vänta på och ger hela föreningen en wow-känsla!

Text och bild: Lars Hällentorp
2020-03-03