Kunskapspaketet i sig är en rapport och innehåller omvärldsanalys med genomlysning av krav och rekommendationer från myndigheter, olika system för miljöcertifiering, goda exempel genom intervjuer samt resultat från en tvärsektoriell workshop. Arbetet har resulterat i en samling goda råd för planeringen av förskola/skola. Kunskapspaketet är utvecklat av EnviroPlanning i samarbete med Kaminsky arkitektur på beställning av oss i S2C projektet.

Sofi Ahlström och Jenny Nyström berättade om kunskapspaketet. Vi fick också inspel från Emma Simonsson, Urbio som berättade om konceptet Lekotoper. En Lekotop är en naturlik rik miljö med höga lekvärden där lek och landskap är sammanflätade. Torbjörn Nilsson, Trollhättans stad, berättade en satsning på biologisk mångfald som nu görs i Trollhättan.

Vi avslutade med en innehållsrik diskussion och tackar alla våra kunniga talare och engagerade deltagare för all kunskapsdelning. Webbinariet spelades in och finns tillgängligt på länken här.

Kunskapspakets rapport finns inom kort tillgänglig bland övriga rapporter från S2C på webbplatsen för Hoppet förskola hos Lokalförvaltningen i Göteborgs stad.

Läs gärna vår summering nedan!


Först några begrepp

Biologisk mångfald är ”Variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår”. Det handlar om artrikedom, om variationen inom arterna och om variationen i ekosystem. Den biologiska mångfalden ger bränsle åt evolutionen och förutsättningarna för ekosystemen. Med grönstrukturer menas gröna områden i vår bebyggda miljö som parker med träd, gräsytor och odlingar men också enskilda träd och mindre odlingar i stadsmiljön. Den biologiska mångfalden och ekosystemen erbjuder genom grönstrukturen de ekosystemtjänster som är så viktiga för oss. Ekosystemtjänster är som definition ”alla produkter och tjänster vi kan få från ekosystemen och som bidrar till livskvalitet och välmående”. Grönstrukturen erbjuder även möjligheter att hjälpa oss rent tekniskt, exempelvis med träd för beskuggning eller en grönstruktur som fördröjer dagvatten vid skyfall.

Vår tidigare artikel berättar dig mer om dessa områden och kopplingarna till byggandet

Kunskapspaketets innehåll och resultat

Mervärdena för barn av ekosystemtjänsterna är många och betydelsefulla och bör inarbetas i tidiga skeden för att förenkla arbetet genom hela byggprocessen vilket återbetalar sig i stora samhällsekonomiska värden både på kort och lång sikt.

Fokus i rapporten har varit att sammanställa hur kunskaper om ekosystemtjänster och bevarande av grönstrukturer kan göras applicerbara vid planeringen av förskolor och skolor. Rapporten riktar sig främst till beställarfunktioner för offentligt byggande. Men fungerar också som kunskapsunderlag för aktörer som är med och styr val genom hela byggprocessen och för de verksamhetsnära tjänster som är delaktiga vid beslut, exempelvis förskole- och skolpersonal.

Syftet är att skapa hållningsförändring till främjandet av ekosystemtjänster vid byggande genom att arbeta med den offentliga beställaren. Tanken är att minska den negativa miljöpåverkan vid byggandet och fokusera på nyttan av ekosystemtjänster.

Rapportens resultat är uppdelad i två delar – den kommunalt drivna planprocessen och den ”byggherredrivna” byggprocessen. Utifrån detta har listor skapats över vad man bör tänka på vid arbete med ekosystemtjänster i tidigt skede. Några exempel:

Att tänka på i planprocessen

  • Anlägg inte förskola i ett område som idag hyser stora naturvärden eller som har stor betydelse för fungerande ekosystemtjänster
  • Anlägg med fördel en förskola i nära anslutning till grönområden (naturpedagogik och hälsa) för att skapa goda möjligheter för vistelse i naturmiljö.
  • Säkerställ tillräcklig yta för både barn och natur

Att tänka på i byggprocessen

  • Genomför en ekosystemtjänstanalys, vilka ekosystemtjänster finns idag, hur kan de förstärkas eller tillföras – freda de utvalda zonerna under planering
  • Räkna på grönytefaktorer – följ upp på målsättningarna

Planera för att behålla stora och medelstora träd – Hoppets förskola är ett bra exempel där de stora blodbokarna som fanns på området fick leva kvar och integrerades i miljön.

Medskick till mindre kommuner är att åka på studiebesök och hitta goda exempel. Visa på vikten av ekosystemtjänster för hela staden.

Utbilda förskole- och skolpersonal inom nyttan med ekosystemtjänster och bjud in till att hitta lösningar för att kunna ta kloka beslut.

Det finns många potentiella målkonflikter under byggprocessen, fundera i förväg igenom vilka prioriteringar som ska göras vid målkonflikter. Sätt tidigt rutiner för detta utifrån krav och prioriteringar.

Lekotoper – naturnära lekmiljöer

De flesta skolgårdar idag är plana ytor med utrustning som gör jobbet och där det är en utmaning att försöka få in planteringsytor och små rumsligheter, är det möjligt att göra annorlunda?

Emma Simonsson, landskapsarkitekt på Urbio berättade om projektet, ”Hållbara lekmiljöer i staden”, som under fyra år har arbetat med att fram vägledning i hur man kan göra och tänka kring naturnära lekmiljöer ”Lekotoper”, från planering, till byggnation och drift.

I en Lekotop är det viktigt att lekutrustningen integreras i landskapet i stället för det traditionella sättet att bygga lekplatser på. Projektet har tagit fram en begreppsvärld hur arbete med ekosystemtjänster kan kopplas ihop för att ge lekvärden och miljöer för barn och unga. Örebro kommun, som är en del har projektet, har jobbat hårt med naturlika miljöer och fungerar som en testbädd för Lekotoper med vatten och grönska.

Projektet har tagit fram en katalog med uppslag på flertalet möjligheter som kan göras när man jobbar naturbaserat. Katalogen är uppdelad i skogs-, vatten- och trädgårdslandskap som alla har olika ekossystemtjänster kopplade till sig. Katalogen gestaltar olika sätt att bygga naturlika miljöer så som lekbäck och leksnår.

Emma poängterade vikten av att utgå från den befintliga platsen och dess klimat och ståndort innan man anlägger Lekotoper för att ge bästa förutsättningar.

Biologisk mångfald ett praktikfall i Trollhättan

I Trollhättan är biologisk mångfald numera ett koncernövergripande fokusområde i kommunens Agenda 2030-strategi och har blivit lika viktig som klimatfrågan i det miljöinriktade arbetet. Torbjörn Nilsson som är hållbarhetsstrateg i Trollhättan berättade om kommunens spännande arbete med projektet ”Bred samverkan för biologisk mångfald” och att det politiska stödet för att jobba med biologisk mångfald är stort, vilket har gett möjlighet att involvera såväl staden som flera bolag i arbetet.

Att få ökad biologisk mångfald i hela Trollhättans kommun är ett långsiktigt arbete och kommunen avser att anställa en person som aktivt ska arbeta utåtriktat med frågan under tre år. Tjänsten ska finansieras av LONA* och kommunala medel. (*LONA = Lokal naturvårdssatsning, ett bidrag som ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang). Redan idag genomförs flera insatser för att öka den biologiska mångfalden i kommunens skolor och förskolemiljöer med såväl nya planteringar som insektshotell och informationsmaterial.

Kommunen tagit hjälp av forskaren Alexandre Antonelli som under 2022 ger politiker och tjänstepersoner i Trollhättan utbildning i biologisk mångfald. För personal som arbetar utomhus ges fältutbildningar med inriktning skogsbryn och gräsmarker.

Torbjörn tipsade om Länsstyrelsen i Västmanlands ”Receptsamling för biologisk mångfald” som har gett inspiration till kommunens nytagna ramprogram för nya kommunala lokaler, nybyggnad och ombyggnationer, och där strävan är att uppnå en hög biologisk mångfald i lokalernas utemiljö.

De som är intresserade att ta del av Trollhättans hållbara nyhetsbrev, som går ut fyra gånger per år, kan mejla: torbjorn.nilsson@trolhattan.se