Industriell symbios är ett sätt att samverka där företag i innovativa samarbeten hittar möjligheter att använda avfall från den ena som råmaterial för andra. Inom symbiosen gynnas alla av att utbyta material, energi eller information.

Industriell symbios kan minska behovet av både råvaror och avfallshantering och sluta återvinningsloopar – ett grundläggande inslag för cirkulära ekonomier och en drivkraft för grön tillväxt och miljöinnovativa lösningar. Det är en förutsättning och nödvändighet i den omställning Sverige och resten av världen står inför och som även kommunerna är en del av på lokal nivå.

Stödnätverk för att gynna och utveckla industriell symbios drivs idag på både EU-nivå, nationellt, regionalt och lokalt, vilket visar på intresset och behovet globalt av att utveckla dessa processer. Nätverket för hållbar utveckling hade förmånen att besöka symbioscentrum i Sotenäs och Rena Hav som ligger ”vägg i vägg” för att ta del av det lyckade arbete man gjort där. Klar inspiration för att hitta möjligheter till samverkan och industriell symbios i sina hemkommuner.

  • Vi behöver tänka annorlunda kring möjliga avfallsresurser och få till bättre tekniker för avfallsbehandling. Det civila samhällets engagemang för en cirkulär ekonomi måste öka för ett lyckat resultat. Inte helt enkla utmaningar men inom Västra Götaland finns redan ett par exempel på kommuner där man är igång och har uppnått fina resultat, säger Maj-Liz Hedendahl projektledare på Energikontor Väst och samordnare för Kommunnätverket för hållbar utveckling.

I Sotenäs började resan med ett problem. Fiskindustrierna som dominerar näringen på orten hade uppnått sina utsläppskvoter och ett av alternativen var att flytta tillverkningen någon annan stans. Fisket har alltid varit den viktigaste näringen i kommunen och i Smögen ligger Sveriges näst största fiskauktion. Dessutom finns tre av landets största förädlingsanläggningar för skaldjur också i kommunen. En flytt av industrin hade inneburit dödsstöten för den lilla orten.

Tack vare entreprenörer med kärlek till orten startades 2011 ett arbete för att bevara industrin. Joel Oresten, Claes Lundberg och Bengt Gunnarsson har alla ett förflutet inom fiskindustrin och är dessutom uppväxta i regionen. Under namnet Rena havs intressenter pitchade de idén att bygga en biogasanläggning i kombination med ett reningsverk. Idén byggde på att industriavfallet från den lokala fiskeindustrin skulle  generera biobränsle, värme och elektricitet. Processvattnet skulle i sin tur samtidigt kunna rengöras och cirkuleras för att användas på nytt. Genom denna satsning skulle industriområdet kunna växa utan att öka sina utsläpp och kommunen skulle kunna ha kvar sina största arbetsgivare.

Idén gick från att vara en pitch till att bli en reell verklighet. Den lokala anknytningen i kombination med Joels, Claes och Bengts erfarenhet och kontaktnät inom fiskeindustrin skapade förutsättningar för ett nära samarbete med fiskföretagen. Samarbetet blev nyckelfaktorn för att lyckas.

Idag tar biogasanläggningen emot avfall, mestadels fiskslam, som går igenom anläggningen. Gas och hetvatten säljs sedan tillbaka till industrierna. Det vatten som släpps tillbaka ut i havet är idag renare än det vatten som tas upp från havet, något som också syns på havsbotten i området där en tydlig återhämtning nu sker.

Under de år utvecklingen har pågått och samarbetet växer har nya produkter och affärsmöjligheter uppstått i delar av värdekedjan som hela tiden utvecklas vidare.

Hur får man till symbiosen då?

Hur börjar man? Avgörande moment? Hur agerar man och hur pratar man med huvudaktörerna? Hur får man dem att investera? Diskussionerna gick varma under studiebesöket och många intressanta tankar delades kommunerna emellan. Louise Staxäng  som är symbiosutvecklare i Sotenäs poängterade bland annat att lokal kännedom och anpassning är grundläggande. Att det är en förutsättning att kunna sina företag i området och vilka utmaningar som behöver jobbas med HÄR? Att våga ta på sig andra glasögon och vända lite på perspektivet för att öppna nya dörrar som sedan ger vidare möjligheter, detta långt innan man ens producerar nåt – och sedan att tänka efter hur ska produkten kunna återvinnas?

  • Blanda en grupp kompetenser med samma mål. Börja med befintliga industriområden och titta på flöden och restströmmar och analysera vad som är möjligt att göra, tipsar Louise.

Varför ska kommunen ta en aktiv roll?

Kommunen kan ha helikopterperspektivet och helhetssynen och stötta genom att skapa arenan. Miljöstrategerna är viktiga som katalysatorer men det är också viktigt att nå beslutsfattarna. Alla kompetenser måste samarbeta. Forskning, kommunala aktörer, politiker och näringsliv, alla måste med och sätta sig ner vid samma bord.

  • Kommunens roll är att tillhandahålla faciliteterna, knyta kontakter och skapa mötesplatsen, menar en av miljöstrategerna på plats.

Louise lyfter några fördelar med att kommunen går in som aktiv part;

  • Kommunen har oftast bra erfarenhet av att driva nätverk och projekt och kan vara en neutral fysisk plats för samverkan. Kommunen drivs av ökad samhällsnytta och inte av ekonomisk vinst och opererar inom samma kultur och språk som andra offentliga sektorer. Kommunen har kontakterna för att lyfta kunskapsnivån nationellt och internationellt och kan fungera som en drivande extra hand för överblick av finansiering och projektledning.

Att starta tidigt, redan i planarbetet och ha en tydlig strategi underlättar. Att kommunen på ett tidigt stadie kan anpassa nyetableringar utifrån typ av verksamhet ger bättre möjlighet att långsiktigt bygga upp och utveckla passande symbioser. När industrin kommer med blir det riktigt driv i omställningen.

  • Helhetsdriven innovation är det som gjorts här. Vi måste jobba mer på tvärsen. Kommunerna måste se nyttan i processerna, nya resurser, användningsområden och produkter. Det ger nytta på många plan, ekonomi, miljö och arbetstillfällen. Då blir det hållbarhet på riktigt! säger Sari Strömblad, miljöstrateg i Skövde kommun.
  • Det är viktigt att ett helhetstänk med samhällsekonomiskt perspektiv finns och att lyfta nyttan tillbaka till aktörerna som satsar. Det är jätteintressant att se hur de har arbetat tillsammans här och hur det har löst problemen som dyker upp på vägen. Detta kan översättas till alla kommuner. HUR de pratar med varandra här måste vi lära oss av! Fortsätter Sari.

Studiebesöket genomfördes i maj av Kommunnätverket för hållbar utveckling. Kommunnätverket är ett kommunfinansierat nätverk i Västra Götaland som startade för 15 år sedan. 36 av länets 49 kommuner medverkar i dagsläget.

Headbild: Dagen bjöd på studiebesök på Marina återvinningscentralen i Sotenäs, en viktig del i symbiosklustret i Sotenäs.