Den regionala systembilden som nu tagits fram tar sin utgångspunkt i den regionala energiöverenskommelsen och i behovet av att möta ett växande elbehov i Västra Götaland. Enligt överenskommelsen behöver regionen planera för ytterligare 15–20 TWh lokal elproduktion. Systembilden samlar kunskap om framtida elbehov, möjlig elproduktion, elnätskapacitet och andra delar som behöver fungera tillsammans i det framtida elsystemet.

Från regional bild till lokal planering

– En viktig utgångspunkt är att systembilden inte är en plan för exakt hur framtidens elsystem ska se ut. Den bestämmer inte heller var exempelvis vindkraft eller solkraft ska byggas. I stället är den ett kunskapsunderlag som visar möjliga utvecklingsvägar och sätter olika delar av energisystemet i ett större sammanhang, säger Andrea Teran Öman, energi- och klimatstrateg, Länsstyrelsen Västra Götaland.

De potentiella områden för energiproduktion som identifieras behöver därmed analyseras vidare och avgränsas inom den kommunala energiplaneringen. Beslut som rör mark- och vattenanvändning görs genom kommunernas planering och politiska avvägningar.

Kommunerna blir därför en viktig länk mellan den regionala bilden och det som faktiskt kan genomföras lokalt. En viktig funktion med systembilden är att ge kommunerna ett kunskapsunderlag för att förstå de egna planeringsförutsättningarna i ett större regionalt sammanhang. Elbehov, elproduktion och nätkapacitet behöver inte bara ses inom den egna kommungränsen, utan som delar av ett regionalt energisystem.

Elbehov och elproduktion finns inte alltid på samma plats

Potentialen för ny elproduktion är olika stor i olika delar av Västra Götaland. Störst potential finns inom havs- och landbaserad vindkraft, medan solkraft tillsammans med batterilagring står för en mindre men viktig del. Samtidigt ligger områdena med störst potential för elproduktion inte alltid där de största framtida elbehoven finns.

– Frågan handlar inte bara om hur mycket el som kan produceras, utan också om var den produceras, var den behövs och hur den kan överföras däremellan. Därmed blir elnätets utveckling och samverkan mellan kommuner, region, elnätsföretag och andra aktörer en viktig del av helheten, poängterar Fredrik Dahlström Dolff, regionutvecklare, Västra Götalandsregionen.

Ett underlag att arbeta vidare med

Systembilden är alltså inte tänkt att ge kommunen ett färdigt svar. Den kan snarare bli en gemensam utgångspunkt för frågor som kommunen behöver arbeta vidare med. Hur kan det lokala elbehovet utvecklas? Vilka förutsättningar finns för ny produktion? Hur ser nätkapaciteten ut? Och hur hänger energiplaneringen samman med fysisk planering, näringslivsutveckling och framtida etableringar?

De delregionala energiförsörjningsplanerna kan framöver komplettera den övergripande systembilden och ge en tydligare bild av hur planeringsförutsättningarna ser ut på delregional nivå.

– Det viktiga är att kommunerna kan se sin egen roll i helheten. För att nå målet om ytterligare 15–20 TWh elproduktion behöver alla bidra utifrån sina förutsättningar. Systembilden ger ett gemensamt kunskapsunderlag att utgå från i det fortsatta planeringsarbetet, säger Andrea Teran Öman, energi- och klimatstrateg, Länsstyrelsen Västra Götaland.

I samband med webbinariet Krafttag i Väst – Framtidens elsystem i Västra Götaland den 21 oktober lanseras rapporten med den regionala systembilden.

Om Krafttag i Väst – ELSA

Den regionala systembilden har tagits fram inom Krafttag i Väst – ELSA, en satsning för att stärka kommunernas och regionens förutsättningar att arbeta med energiplanering och elektrifiering.

Arbetet genomförs i samverkan mellan Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, de fyra kommunalförbunden och Energikontor Väst.

Inom satsningen tas kunskapsunderlag, metoder och stöd fram som kan användas i kommunernas energi- och samhällsplanering. Den regionala systembilden är ett av dessa underlag.