Studien visar på möjligheter för framtida industrietableringar att planeras på ett mer effektivt sätt än i dag, utan att lägga ytterligare tryck på ett redan hårt belastat elnät. Med flexibla processer och bättre koppling mellan produktion, energiflöden och nätutnyttjande kan effektbehoven hållas nere och energin användas mer där den gör nytta.

– Det här är egentligen en berättelse om vad som händer när man planerar en hel industriell miljö som ett sammanhängande system, inte som separata verksamheter som alla kräver sin egen fulla effekttopp, säger Maria Aronsson, projektledare på energikontor Väst, en del av Innovatum Science Park, som varit med och tagit fram studien inom ramen för projektet Fyrbodal för framtidens flex.

En möjlig framtid vid Brofjorden

Till grund för arbetet med studien har den tänkta industriparken, Preem Tech Park (PTP), använts som exempel. Parken utgår från Preems mark vid Brofjorden i Lysekil, där det har gjorts antaganden och uppskattningar för verksamheter så som växthus, fiskodlingar, slakteri, gemensam vattenrening och laddning för tunga transporter. Fokus har legat på hur sådana verksamheter skulle kunna samspela energimässigt med befintlig industri och det lokala nätet.

Det överraskande resultatet är att den totala belastningen på elsystemet skulle kunna hållas mycket låg. Trots att den tänkta parken kräver cirka 30 megawatt i toppeffekt visar kalkylerna att medeleffekten i systemet ökar med ungefär 1 megawatt om flexibilitet och lagring används samt att lokal produktion tas till vara.

– Vi blev själva förvånade över hur lite medeleffekten påverkas när man ser till helheten. Det visar hur mycket man kan vinna när laster, lokal produktion och restvärme kopplas samman säger Mikael Niklasson på LEVA i Lysekil som också vill betona att arbetet bygger på ett stort antal antaganden.

Lokal energi ger nya möjligheter

Runt Brofjorden finns goda förutsättningar för lokal energiproduktion. En växande solkraftskapacitet i området, kompletterad med vindkraft och, kanske den största utmaningen- möjlig lagring, skulle kunna skapa en jämnare tillgång till förnybar el över året. Samtidigt kan verksamheter som växthus och fiskodlingar ge möjligheter att styra delar av förbrukningen och därmed avlasta nätet under perioder med hög belastning och samtidigt låg produktion.

Studien visar genom olika scenarier att kombinationen av flexibilitetslösningar, tillsammans med industriell restvärme, gör det möjligt att driva en tät industripark med totalt lägre effektbehov än vad nya industrier normalt kräver. Den går också igenom antaganden, osäkerheter och vad som behöver utredas vidare, exempelvis nätets kapacitet i de befintliga ledningarna och vilken roll energilager skulle kunna spela.

Den visar därtill hur moderna etableringar kan dra nytta av både cirkulära resurser och smartare styrning och pekar på att stora industrisatsningar inte måste innebära omfattande nätutbyggnader.

Få fler att ta steget vidare

Studien har genomförts inom projektet Fyrbodal för framtidens flex och visar hur ökad flexibilitet i elanvändningen kan bidra till mer hållbara industrietableringar.

– Sammantaget ger potentialstudien en helt annan bild av framtida industriutbyggnad än den traditionella. I stället för att fråga om vi får plats i nätet börjar vi kunna fråga hur vi skapar industriparker som använder nätet mer intelligent, avslutar Maria Aronsson.

Läs mer och ta del av rapporten

Den fullständiga potentialstudien, Framtida flexpotential i industriell megaetablering – Greenfield Lysekil, finns tillgänglig och ger möjlighet till fördjupning i siffror, antagande och beräkningar som står bakom slutsatserna samt för att få en djupare förståelse för hur resurseffektiva etableringar kan utvecklas i Sverige.

Projektet Fyrbodal för framtidens flex, finansieras av Energimyndigheten och projektparter är LEVA i Lysekil, Fyrbodals kommunalförbund, Innovatum Science Park, Trollhättan Energi och Högskolan Väst.

—-

Bilden är genrebild från IStockPhoto.