Program

08.50-09.00     Teknikcheck

09.00-12.00     Inledning

Återvätning av mark, Åsa Kasimir, forskare på Göteborgs Universitet. (Se mer info här nedan)

Skogens roll i klimatarbetet, Torbjön Skytt, ekoteknik, Mittuniversitetet

  • Allmänt om kolinbindning i skog (levande biomassa, markkol, död biomassa men kort också om begreppet ”kolsänka”)
  • Substitution: biomassa/trävaror minskar utsläpp av fossila bränslen
  • Stort uttag av skogsråvara ger stor substitutionsnytta men minskar inbindning i skog
  • Avvägandet mellan kortare och längre tidshorisont
  • Inte bara klimat och timmerproduktion: biologisk mångfald och bevarandet av ekosystem
  • Finns det något optimum för hur skog skall brukas?

12.00-13.00     Lunch

13.00-14.30     Inledning

Biologiska kolsänkor i Helsingborgs kommun. Wilhelm Dubber, Helsingborg kommun, berättar om möjlig vägar för att öka de biologiska kolsänkorna, som en del i Helsingborgs kommuns klimatarbete. Tillsammans för en hållbar framtid | Helsingborg.se

Sänk kolet! Filippa Borgström, Klimatkommunerna, informerar bland annat om deras åtgärdsguide samt om kommande aktiviteter. Sänk kolet! | Klimatkommunerna

Summering och övrig information

14.30  Avslut

Målgrupp: Miljöstrateger, kommunekologer och övriga relevanta tjänstegrupper från medlemskommunerna inom Kommunnätverket för hållbar utveckling.

Varmt välkomna

/Maj-Liz

 

Återvätning av mark

I många våtmarker har flera meter tjocka torvlager ansamlats sen sista istiden, eftersom marken  är blöt och syrefri. När marken dikas och vattnet sjunker undan bryts torven snabbt ner och mycket torvmark har därför försvunnit upp i luften. Fortfarande är en femtedel av Sveriges yta våtmarker. Dikad mark för skogs- och jordbruk avger enligt Sveriges klimatrapportering totalt mer än 10 Mton CO2eqv per år, inräknat alla tre växthusgaser CO2 CH4 och N2O. Bördiga marker är de som har högst utsläpp. Marken bör göras blötare igen och med vattenmättad jord någon decimeter ner i marken kan marken börja lagra upp ny torv och CH4 emission undvikas. Om man vill producera nyttigheter finns flera alternativ; t.ex. al och björk, eller annan vegetation som tål att växa på blöt mark, som en gles tallskog med mycket mossa. Vi arbetar i forskningen med mätning av växthusgaser i fält och beräkning med modellering för att ge svar på vad olika markanvändning kan ge för växthusgasemissioner.

I Sverige pågår många små projekt att återväta mark, med stöd från myndigheter, företag och naturvårdsorganisationer. Jag tror att vi måste lära oss att tåla att det finns våt mark och lära oss att samsas med mossor och andra onyttiga arter, för att rädda både klimatet och biodiversiteten.