Att planera med lång sikt är nödvändigt och svårt. Byggnader vi uppför ska hålla under lång tid och vara så attraktiva att vi väljer att vårda och utveckla dem i stället för att bygga nytt i förtid. Byggnader ska beredas att vara flexibla och enkelt anpassningsbara för nya behov och uppgraderingar. Byggnader ska vidare vara yteffektiva, kunna byggas resurseffektivt genom smarta lösningar och en materialsnål konstruktion. Cirkulära principer måste få styra och det gäller generellt och inte bara i val av material.

Detta ger stora utmaningar! Vi tog hjälp av expertis från Chalmers, WSP, Ettelva arkitekter, Moelven byggmodul, Johanneberg Science Park samt offentliga beställare från Ronneby kommun, Agder kommune i Norge och Borås stad för presentationer och för intressanta resonemang!

Läs vår summering nedan eller gå direkt till inspelningen av vårt webinar här!

 

VÅR SUMMERING

Med bas i erfarenheter från utvecklingsprojekt och riktiga byggprojekt lät vi representanter för arkitekten, leverantören och den offentliga beställaren resonera om hur de på olika sätt kan bidra till utvecklingen.

Martina Adenholm, Ronneby kommun, inledde med att berätta om manualen ”Hållbar byggnation i Blekinge” som tagits fram i samarbete mellan Energikontor sydost och Ronneby kommun. Vi tycker att den bör stå som inspiration för byggandet också hos oss i Västra Götaland!

Manualen vägleder i arbetet för byggnadernas hela livscykel. Den har 8 fokusområden som alla belyses med viktiga frågeställningar.

Martina berättade vidare om manualens kapitel 2 och som handlar om ”Hållbar arkitektur och design på byggnadsnivå”. Manualen ger ett antal konkreta förslag och ett starkt fokus är cirkularitet på olika sätt. Martina ger exempel från projektet BAMB som de deltagit i. I BAMB ses byggnaden som en del i det cirkulära kretsloppet och som en materialbank för framtida byggen.

Olika system för miljöcertifiering av byggnader är på många sätt viktiga motorer för utvecklingen av det hållbara byggandet. Vi frågade Oskar Mangold från WSP hur olika system tar hand om de frågeställningar vi satt på webinariets agenda.

Oskar resonerade utifrån perspektiven på Cirkuläritet, Flexibilitet och Effektivitet och kopplade till några av de förekommande systemen för miljöcertifiering:

  • Cirkularitet fångas vid val av byggmaterial och avspeglas i LCA och klimatberäkningar medan cirkularitet i form av exempelvis demonterbara konstruktioner som ökar förutsättningar för återbruk och återvinning faller utanför kraven.
  • Flexibilitet såsom smarta planlösningar eller alternativa nyttjanden av byggnaden fångas inte alls i systemen.
  • Effektivitet fångas starkt då det gäller energiprestanda, men inte lika tydligt om man tänker materialsnål konstruktion. Yteffektivitet bedöms inte alls. En effektiv avfallshantering belönas av flera system, i såväl byggskedet som för driftsfasen.

En slutsats Oskar drar är att många av dessa egenskaper är svåra att mäta och det saknas mätetal vilket försvårar införandet av dessa faktorer i systemen.

Paula Femenias från Chalmers resonerade kring grunder i en hållbar arkitektur. Materialvalen är viktiga på många sätt. De ska ha liten klimatpåverkan och stödja övriga aspekter på cirkularitet såsom demonterbarhet och återbruk. Material måste även hålla god kvalitet estetiskt och avseende tekniska egenskaper samt erbjuda en trivsam miljö att vistas och leva i. Paula betonar även att byggnader ska vara anpassningsbara, exempelvis så att planlösningar med små konsekvenser kan justeras för ändrade behov. Just planlösningar och inredningsmässiga lösningar är intressanta och även Emma Östlund och Peter Selberg berättade om detta i sina presentationer.

Ser man byggnaden utifrån ett antal lager så visar studier att det sker många förändringar i planlösningen och i den lösa inredningen under livscykeln. Det är därför klokt att bereda för flexibilitet redan i projekteringsskedet. En lägenhet kan behöva byggas från en trea till en fyra, man vill kunna flytta en vägg, skapa ett arbetsrum, flytta på garderober och så vidare. En ambition är att detta kan ske med minimala konsekvenser, allt i det cirkulära tänkandets anda.

Paula berättar om hur de arbetat med inredningslösningar för att minska
klimatpåverkan.

Emma Östlund på Ettelva arkitekter berättade om lärdomarna från projektet CIX. Ett fyrfamiljshus har tjänat som idemässig testbädd och man har applicerat olika cirkulära arkitekturgrepp, konstruktionslösningar och cirkulära materialval för att studera hur CO2-avtrycket för en tänkt byggnation kan sänkas. I projektets slutrapport finns mycket intressant läsning!

I CIX har man utvecklat ett cirkularitetsindex som visar hur
cirkulära materialvalen och arkitekturen är.

Steinar Roppen Olsen från Agder kommune i Norge berättade om Tvedestrandsskolen, ett projekt där de som beställare krävt att få arkitekturen anpassad till terrängens förutsättningar, vilket syns i utformningen. Ett bra exempel på fler dimensioner i ett hållbart byggande och där exempelvis CO2-påverkan genom mark- och sprängningsarbeten som en effekt blivit lägre. Spana in Youtube klippet från skolan här.

I funktions- och ramprogrammet finns kravformuleringarna inför bygget av Tvedestrandsskolen.

Hedwig Ulander på Moelven byggmodul berättade om hur de ser att träbyggandet bidrar till ökad hållbarhet och minskad klimatpåverkan. Det industriella byggandet av moduler har också fördelar genom möjlig reduktion av materialspill och genom kvalitetsvinster med byggande inomhus, i kontrollerad miljö och med standardiserat arbete. Modulkonceptet ökar också förutsättningar att byggnaderna blir flyttbara och det förkortar även byggskedet.

Hedwig berättar också om ett antal byggprojekt de levererat. Cederhusen, Skagershuset, Ekilla och Baldersbo är några exempel du kan läsa om hos Moelven byggmodul.

Moelven kopplar till de globala målen.

Ett panelsamtal reflekterade över läget och framtiden och hur de som beställare, arkitekt och leverantör kan bidra . Peter Selberg från Johanneberg Science Park ledde samtalet. Vi summerar några av slutsatserna

  • Den offentliga beställaren har en viktig roll genom att ställa krav på användningen av klimatsmarta byggmaterial och byggnadslösningar. Det är nödvändigt att våga öppna upp för hållbara lösningar och för iterationer exempel i upphandlingsprocessen.
  • Teamwork är viktigt. En samlad kompetens behövs tvärfunktionellt i alla byggets skeden från upphandling till genomförande.
  • Ökad kompetens för hållbart byggande generellt behövs i alla led. Vi måste vara kunniga och pålästa. Det behövs såväl insatser i utbildningen av morgondagens arkitekter och byggingenjörer som kompetenshöjande åtgärder för de nu yrkesaktiva.
  • Stöd och styrning. Krav och incitament från myndigheterna är viktiga för utvecklingen. Finansieringslösningar för gröna lån, krav på energiprestanda och krav på klimatdeklaration är viktiga styrmedel.
  • Det är mycket på gång inom det hållbara byggandet. Det cirkulära tänkandet vinner mark. Det behövs mer forskning och utveckling, men vi måste också omsätta utförd FoU till faktisk handling och praxis.
Peter Selberg (pos 2:2) leder samtal under webinariet. Lite Göteborgshumor funkar bäst i Stockholm och i Borås verkar det 😉

 Vi tackar med detta alla våra föreläsare och deltagare för all hjälp och medverkan. Nästa gång, den 22 juni handlar vårt webbinarie om miljöcertifiering av byggnader. Vi får en introduktion till några av systemen på marknaden och vi tittar på några praktikfall från tillämpning. Vår inbjudan hittar du här!