Webinariet ser du efterhand på länken här. Vår summering läser du nedan!

Som vanligt fick vi god hjälp med kunskaperna. Pia Stoll och Jimmy Möller från SGBC och Anna Landfors Limdal från WSP hjälpte till med systemkunskap och systemöversikt. Anders Jansson – Kraftstaden Fastigheter, Robert Carlsson – Castellum fastigheter och Johanna Thomsen – Varberg fastigheter delade med sig av sina erfarenheter från praktiskt arbete med system för miljöcertifiering.

Miljöcertifieringssystem

Miljöcertifiering kan göras enligt föreskrifter i ett stort antal system. Såväl internationella som landsunika system förekommer. Systemen är mer eller mindre omfattande och de riktar även in sig på olika delar av samhällsbyggandet. Vårt fokus genom projektet S2C är byggnader av olika slag.

På marknaden förekommer ett stort antal olika system, Pia Stoll SGBC

Pia Stoll inledde med att berätta om SGBCs roll och arbete inom miljöcertifiering. SGBC – Sweden Green Building Council utvecklar och tillhandahåller olika system för certifiering i Sverige och man är också den organisation som utför certifieringen av byggda projekt.

Varför arbeta med miljöcertifiering? Pia berättar om några av argumenten:

  • Det ökar byggnadens hållbarhetsprestanda på ett kvalitetssäkrat sätt då det bygger på en upprättad modell och har en utomstående granskning.
  • Ökar möjligheterna för gröna lån.
  • Det synliggör miljö- och hållbarhetsengagemang vilket alltmer efterfrågas av såväl investerare som hyresgäster.

Miljöbyggnad iDrift:

Jimmy Möller på SGBC ansvarar för systemen Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift. Certifiering enligt Miljöbyggnad iDrift kan göras för byggnader som varit i drift i minst 3 år, är uppvärmda till mer än 10C Atemp och har vistelserum. Uppfyllnad av 15 obligatoriska kriterier krävs och man samlar poäng på ett antal valfria kriterier. Antalet poäng avgör om certifiering kan ske till brons, silver eller guldnivå. Systemet är nytt från 2020.

Indikatorer, kriterier och poäng Miljöbyggnad iDrift – Jimmy Möller, SGBC

NollCo2:

Pia Stoll ansvarar för systemet på SGBC. Certifiering enligt detta system fokuserar starkt på klimatpåverkan och är också detta ett nytt system sedan 2020. NollCO2 certifiering kan idag göras vid nyproduktion men man tittar på att göra en variant för större renoveringar. NollCO2 är en tilläggscertifiering och kombineras exempelvis med Miljöbyggnad.

Inom NollCO2 talar man om nettonoll balans. Det innebär att man först arbetar för en minimering av byggnadens totala klimatpåverkan från etableringsskede, drift och sluthantering. Därefter görs klimatåtgärder för att kompensera. Det kan vara att installera förnybar elproduktion, att energieffektivisera i övrigt fastighetsbestånd eller att klimatkompensera på andra sätt utanför projektets systemgräns, exempelvis genom trädplantering.

Inom NollCO2 räknas all klimatpåverkan under fastighetens livscykel in och alla fastighetens byggdelar ingår när klimatberäkningar görs.

NollCO2 nettonoll balans – Pia Stoll, SGBC

I NollCO2 gäller tre gränsvärden:

  • Framställning och transport av det material som används i byggnaden (enligt livscykeldef. A1-A3). En baseline för den aktuella byggnadstypen matchas med det aktuella projektet för att sätta det faktiska gränsvärdet.
  • Byggskedets påverkan (A4-A5) är satt till 55kg CO2e/ m2 BTA
  • För energiprestanda gäller minst energiklass B

En jämförelse mellan olika system

Anna Landfors Limdal från WSP inledde med en tillbakablick. Internationella system som Breeam och Leed kom redan på 90-talet medan första utgåvan av Miljöbyggnad kom 2008 och var det första svenska systemet med tredjepartsgranskning.

Anna resonerade om styrkor och fördelar med fyra av de vanligare systemen; Breeam, Leed, Miljöbyggnad och Svanen. Breeam och Leed är mer omfattande och drar en vidare systemgräns än Miljöbyggnad och Svanen som fokuserar själva byggnaden. Som följd av detta krävs större arbetsinsats och det kostar också mer att certifiera enligt de förstnämnda systemen.

En jämförelse mellan olika system – Anna Landfors Limdal, WSP

Hur ser tillämpningen ut och vilka system är lämpliga att välja för projektet?

  • För kontor och kommersiella fastigheter är certifiering enligt Breeam och Leed vanligt. Om fastigheten tänks säljas till utländska ägare, eller om koncernövergripande policies för företag som verkar i flera länder styr, brukar en internationell certifiering väljas.
  • Miljöbyggnad har sin styrka som utvecklat för svenska förhållanden och utgår från myndighetskrav här. Att språket i manualer och dokumentation är på svenska är förstås också en fördel. Anna anför skalan brons – silver – guld i Miljöbyggnad som föredömlig.
  • Svanen har starkt fäste inom skolor och bostäder då fokus är starkt på innemiljön och på hälsosamma byggmaterial.

 

Erfarenheter från arbete med Miljöcertifiering

Miljöbyggnad – Kraftstaden fastigheter, Trollhättan

Anders Jansson berättar att de kommunala fastighetsbolagen Eidar och Kraftstaden i Trollhättan har politiskt beslut om att bygga enligt Miljöbyggnad silver vid projekt med en kostnad större än 20 Mkr. Kraftstaden fastigheter har i dagsläget 10 ”Miljöbyggnader”. Anders delar erfarenheter från arbetet med Miljöbyggnad och exemplifierar med Hälltorpskolan som var det första Miljöbyggnadsprojektet.

Hälltorpskolan i Trollhättan är certifierad till nivån för Miljöbyggnad guld. – Energikontor Väst

Erfarenheter och tips:

  • Bygg kunskap om och förståelse för certifieringssystemet i organisationen. Genom att göra mer av arbetet själv bygger man en djupare kunskap om den faktiska byggnaden och man sänker också den totala kostnaden för certifieringen.
  • Var engagerad tidigt och håll dig uppdaterad genom byggskedet. Det är då lättare att fånga och ta beslut om avvikelser och även lättare att säkerställa all dokumentation.

Noll CO2 – Castellum fastigheter

Castellum är en kommersiell fastighetsägare med fastigheter runt om i landet. Robert Carlsson berättar att ett hållbarhetsmål är att vara koldioxidneutrala till 2030. Företagets hållbarhetsredovisning berättar att 95% av klimatpåverkan kommer från material och varor till olika byggprojekt varför NollCO2 är intressant att prova.

Robert delade erfarenheter från det pilotprojekt de arbetar med, ett nytt polishus i Örebro, och som även ska ha en certifiering enligt Miljöbyggnad guld.

Kv Korsningen i Örebro är nu under byggnation och ska certifieras enligt NollCo2 och Miljöbyggnad guld – Robert Carlsson, Castellum

Robert berättar att de arbetat mycket med att skapa en energieffektiv byggnad och mycket med konstruktionslösningar och materialval för att minimera klimatpåverkan. Man har också jobbat med att optimera byggskedet, bland annat genom att samordna leveranser och minska antalet transporter till byggarbetsplatsen. Kompenserande klimatåtgärder kommer att ske i form av solelsinstallation på andra fastigheter i Örebro och man ska även göra energieffektiviserande insatser i ett par befintliga fastigheter.

Utmaningar och erfarenheter:

  • Att få tag i all materialdokumentation, EPD kan vara svårt. Att förstå hur alla klimatberäkningar ska göras innebär nytt arbete att sätta sig in i. Osäkerhet och bristande erfarenhet generellt måste hanteras då så mycket är nytt för merparten av de inblandade.
  • Man måste våga ifrågasätta, tänka nytt och efterfråga alternativa lösningar.
  • Även Robert menar att det är viktigt att engagera sig tidigt i byggprojektet

Som det ser ut kommer kraven för certifieringen att uppnås och man förstår på Robert att de lärt sig mycket. För Castellum är detta framtiden och rätt väg att gå avslutar Robert.

 

Miljöbyggnad iDrift – Varbergs fastighets AB

Johanna Thomsen har varit med i SGBCs pilotprojekt och certifierat Arena Varberg till Miljöbyggnad iDrift nivå silver. Johanna berättar att de redan innan de började med certifieringsarbetet hade en god grund att stå på. Då de arbetat mycket med driftoptimering och utveckling av fastigheten fanns många kriterier och poäng ganska enkelt inom räckhåll.

I förberedelsearbetet rekommenderar Johanna att man ser över förutsättningarna och att man har tillgång till grundläggande dokumentation. Säkerställ rådighet som fastighetsägare gentemot hyresgästerna och tänk igenom hur dokumenthanteringen ska läggas upp och skötas.

Goda effekter av certifieringsarbetet har varit att det interna samarbetet utvecklats, att man har en mer gemensam bild och kunskap om fastigheten samt att dialogen med hyresgästerna ökat. Johanna ser också en fördel i att man kan ta hjälp i kriterierna för att prioritera insatserna i drift, underhåll och fastighetsutveckling för att förbättra miljöprestandan.

Lärdomar och möjligheter Miljöbyggnad iDrift – Johanna Thomsen, Varberg fastigheter

Johanna säger som avslutning att de är varken livrädda eller avskräckta från fortsatt arbete med miljöcertifiering utan har i dagsläget planer för ytterligare två fastigheter.

Med detta tackar vi webbinariets föreläsare för fina presentationer och för kunskaps- och erfarenhetsdelning. Vi planerar nu för höstens aktiviteter och hoppas även kunna erbjuda ytterligare aktiviteter inom Miljöcertifiering.

// Peter Berg