Biobaserade byggprodukter del i strategi för fossilfritt bygge
Att uppnå klimatneutralitet i bygg- och fastighetssektorn är en stor utmaning som kommer att kräva stora och gemensamma ansträngningar. 2018 stod byggsektorn för 35% av den totala avfallsproduktionen i Sverige, vilket innebär en produktion av 12,4 miljoner ton avfall bara från denna sektor. Byggbranschen står också för 33% av den totala energianvändningen i Sverige. Ungefär 20 % av Sveriges totala inhemska utsläpp av växthusgaser kommer från bygg.
Omställningen mot en klimatneutral byggsektor är som att lägga ett stort pussel, där många olika bitar ingår och ansluter till varandra. Ökat kunskap om biobaserade byggnadsmaterial utgör en pusselbit, kunskap om cirkulärt byggande en annan. Det behövs nya byggnadsmaterial, nya byggmetoder och nya synsätt i branschen för att kunna bygga helt klimatneutralt, skriver Paulien Strandberg-de Bruijn i rapporten ”Biobaserade byggnadsmaterial och cirkulärt byggande – en kunskapssammanställning.”
Biobaserade material syftar på material från förnybara, kolbaserade biologiska råvaror, främst från skogs- och lantbruk men även från havet. Att bygga med biomaterial bör inte ses som en konkurrent till tex betong utan skall användas som ett komplement där det passar bra. Biobaserade byggnadsmaterial ska företrädesvis kunna återanvändas, återvinnas eller brytas ned i ett biologiskt kretslopp. Det är en unik egenskap, vilket gör att de biobaserade materialen skiljer sig väsentligt från andra byggnadsmaterial. Biobaserade byggnadsmaterial kräver ofta en begränsad bearbetning vid produktion; jämför t.ex. med cementkalcinering vid betongproduktion eller de höga temperaturer som krävs för stålproduktion. Detta gör dem till ett mer hållbart alternativ vid framställning och i byggprocessen.
Redan idag finns flera alternativ tillgängliga men i Sverige är det fortfarande inte så vanligt att dessa används. För att öka användandet krävs ökad kunskap om materialens egenskaper, om fördelar och begränsningar och om tillämpningen vid byggnation. Vi behöver sammanföra aktörer och våga prova konkreta åtgärder som man kan ta lärdom av. Innovationsprojektet Hoppet är en pilot och en demonstrator där vi kommer att se ett antal nya och alternativa lösningar satta i bruk.
I en serie artiklar under hösten berättar vi om materialvalen i Hoppet. Lokalt producerat trä används på flera sätt, nya tankar kring fasadbeklädnad, flera nya material och byggtekniker testas både i huvudbyggnaden och i de tre komplementbyggnaderna på området i form av hampakalk, återbrukad tegel, stampad jord (“Rammed earth”) och växttak. Detta för att se om några av dem kan komma att användas vid framtida byggen i Göteborgs stads regi. Att använda sig av just biobaserade byggprodukter är en av strategierna som projektet använder sig av för att uppnå en fossilfri konstruktion.