För kunskaperna denna gång stod Cecilia Gärde från Mareld landskapsarkitekter, Freja Elmsjö och Maria Welin som sakkunniga inom mark och miljö på Lokalförvaltningen i Göteborgs stad samt Magnus Tuvendal, miljökonsult på Calluna. Denna aktivitet knyter även samman olika insatser vi gör genom Energikontor Väst, i det här fallet hållbart byggande genom S2C-projektet och Kommunnätverket för hållbar utveckling.

Läs vår summering nedan. Vill du se den inspelade versionen av vårt webbinarium gör du det här.

 

Magnus Tuvendals inledande föredrag bjöd på en introduktion till ämnesområdet. Bland de största globala riskerna dominerar de gröna frågorna. På en övergripande nivå lever vi på jorden över våra tillgångar. Magnus tar som exempel en studie som visar att medan producerat kapital mätt som BNP steg 95% under åren 1992-2014 så backade det uppskattade naturkapitalet (naturresurserna) med hela 42%. Vi konsumerar alltså långt mer än vad som återskapas i form av naturresurser.

Naturkapitalet har varit som bortglömt, men måste framöver räknas vid beslutsstyrning och mätning av resultat i en helt annan omfattning än idag. Strategier och lagstiftning utvecklas åt rätt håll globalt, inom EU och nationellt. Exempelvis finns många initiativ inom Agenda 2030, men det kommer att ta tid att ställa om och det gäller att agera nu.

Vi måste förstå hur vi ska arbeta för att värna biologisk mångfald och hur naturkapital och grönstruktur genom så kallade ekosystemtjänster kan värderas. Och vi måste omsätta det i faktisk handling nu. Vårt webbinarium syftade till att diskutera just detta.

 

LILLA BEGREPPSSKOLAN

Biologisk mångfald är ”Variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår”. Det handlar om artrikedom, om variationen inom arterna och om variationen i ekosystem. Den biologiska mångfalden ger bränsle åt evolutionen och förutsättningarna för ekosystemen. Med grönstrukturer menas gröna områden i vår bebyggda miljö som parker med träd, gräsytor och odlingar men också enskilda träd och mindre odlingar i stadsmiljön. Den biologiska mångfalden och ekosystemen erbjuder genom grönstrukturen de ekosystemtjänster som är så viktiga för oss. Ekosystemtjänster är som definition ”alla produkter och tjänster vi kan få från ekosystemen och som bidrar till livskvalitet och välmående”. Grönstrukturen erbjuder även möjligheter att hjälpa oss rent tekniskt, exempelvis med träd för beskuggning eller en grönstruktur som fördröjer dagvatten vid skyfall.

Freja Elmsjö och Maria Welin från Lokalförvaltningen gav exempel på ekosystemtjänster

DRIV ETT SYSTEMATISKT ARBETE MED GRÖNSTRUKTUR OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER

Det blir allt viktigare att arbeta med grönstruktur och naturbaserade lösningar i våra tätorter. Kopplingarna mellan hälsa och välbefinnande och tillgång till grönstrukturens olika ekosystemtjänster är starka och Magnus betonar att lösningarna behövs där människor bor. Genom urbaniseringen bor alltfler i städer och tätorter och i Sverige bor redan idag 90% av befolkningen där. Jämfört med tekniska lösningar är de naturbaserade lösningarna mångfunktionella.

Magnus förklarar hur man behöver skaffa sig en bra överblick så att man låter det sammanlagda värdet av de olika ekosystemtjänsterna styra beslut och åtgärder. Magnus ger en referens till projektet Grow Green inom Horizon 2020 som i en matris mappar ”ekosystemtjänstens nytta” mot olika naturbaserade lösningar. Du hittar rapporten här.

Låt det sammanlagda värdet styra. Bild: Magnus Tuvendal – CALLUNA

Med en bra diskussion utifrån beskrivningen av ekosystemtjänster och naturkapital lyfter vi diskussionen från nödbromstänkande till en diskussion om värdeskapande. ”Det är dags att inse att ekosystemtjänster är en grund att bygga på och inte en pynt att dekorera med”, avslutar Magnus.

 

ARBETE MED GRÖNSTRUKTUR OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER VID HOPPETS FÖRSKOLA

Innovationsprojektets fokus är klimateffektivt byggande. Det gäller byggnaden, som vi pratat mest om, men också utemiljön. Förskolan har en fin naturtomt och strategin gällande utemiljön har varit att minimera ingreppen, bevara befintlig vegetation och terräng, och så långt möjligt minska de hårdgjorda ytorna.

Filmklippet nedan visar upp utemiljön vid förskolan en regnig oktoberdag 😊

Cecilia Gärde berättade om hur de som landskapsarkitekter arbetat med utformningen av utemiljön. Det handlar om att ta vara på platsens förutsättningar och de naturvärden som finns på tomten i arbetet med den faktiska planeringen av utemiljön.

I innovationsprojektet Hoppet har man använt sig av ett antal strategier för att stötta klimateffektivt byggande. Cecilia berättar om hur strategierna ”minimerad användning”, ”återvunnet och återanvänt”, ”biobaserade material” och ”minimerade transporter och processenergi” tillämpats i arbetet med utemiljön. Minimering av schaktarbeten, återbrukad marksten, återbrukad lekutrustning och utrustning tillverkad i trä är några exempel.

På bilden ses utrustning tillverkad av spill från byggprojektet samt grus från lokala täkter. Bild: Mareld

Cecilia avslutar med att de lärt sig mycket under resan och det finns mycket att ta vidare till nästa projekt. Tvärfunktionellt samarbete och att beakta ambitioner gällande återbruk tidigt är två viktiga framgångsfaktorer.

 

HÅLLBARA UTEMILJÖER FÖR GÖTEBORGS STAD

Maria Welin och Freja Elmsjö berättade om arbetet med utemiljöerna i anslutning till de offentliga byggnader man arbetar med.

Freja Elmsjö berättar om politiskt stöd och förankring att arbeta med grönfrågorna. Från kommunfullmäktige har Lokalnämnden uppdraget att ligga i framkant gällande miljösmart, ekonomiskt och brukarvänligt byggande. Innovationsprojektet Hoppet samt satsningen på hållbara pedagogiska utemiljöer är exempel på detta. Det reviderade miljö och klimatprogrammet uttalar att staden ska ha hög biologisk mångfald och stor variation av livsmiljöer för växter och djur. För Lokalförvaltningen innebär det att bidra till biologisk mångfald i stadsmiljöerna och att skapa naturlika utemiljöer.

Maria Welin berättar om hur naturlika miljöer kan erbjuda de ekosystemtjänster och de goda effekter vi tidigare talat om, men att förutsättningarna varierar och att kampen om ytorna i staden tidvis kan vara hård med den förtätning som sker.

Faktiskt arbete tar stöd i kravdokumentet ”Tekniska krav och anvisningar” (se goteborg.se/ tka). I TKA:n bryts de politiska målen ned, man inhämtar stöd från forskning och erfarenheter återförs. Det faktiska byggandet har förändrats över åren. Maria Welin berättar om kostnadsberäkningar som gjorts på dagens TKA och som mer tar hänsyn till de gröna värdena än tidigare versioner. Kostnaderna för byggproduktionen och för drift, förvaltning och underhåll är faktiskt lägre än tidigare.

Man ser en faktisk utveckling över åren och numera byggs mer hållbara pedagogiska utemiljöer. Bild: Lokalförvaltningen

Maria och Freja berättar slutligen om vikten av att arbeta med det befintliga beståndet. Ta vara på möjligheter som ges vid renoveringar och passa på då större underhållsåtgärder behöver göras. De ger exempel som uppgraderingar för gröna tak, trädplantering för beskuggning och att göra återbruk av befintlig växtlighet när man bygger om.

Vi tackar webbinariets talare för fina presentationer och deltagare för engagemang i diskussioner och inspel och för alla länkar till kunskap som inkom genom presentationer och chatt.

Sammanfattningsvis är det alltså viktigt att få in de här frågorna tidigt i planeringen. Bevara och dra nytta av vad som redan finns på platsen. Är det en naturmiljö kan det finnas värden som inte går att återskapa inom rimlig tid om de förstörs. Varje val är viktigt. Ta hjälp av kompetens internt, hos konsulter eller hos kollegor i andra kommuner respektive bygg- eller bostadsbolag.

Läs mer på Boverket: Gör grönskan till en naturlig del av staden – Boverket eller det som Länsstyrelsen i Västra Götaland skriver om grön infrastruktur Grön infrastruktur | Länsstyrelsen Västra Götaland

Som amatör på området har jag lärt mig mycket. Oväntat var stadsmiljöernas stora värde att bidra till den biologiska mångfalden. Genom val av växtlighet kan man styra för en lång pollineringssäsong på ett annat sätt än i det traditionella odlingslandskapet som tenderar bli ensidigt.

// Peter Berg