Nu finns guiden för klimateffektivt byggande tillgänglig!
Vid vårt webbinarium den 11 november redovisades en innehållsmässigt färdig guide. Nu kan du ladda hem den släppta versionen här. 140 anmälda deltagare till vårt event bekräftar ett stort intresse för dessa viktiga frågor.
Hanna Ljungstedt från Lokalförvaltningen i Göteborg gav bakgrunden till innovationsprojektet Hoppet och till arbetet med guiden. Finansieringen för guiden kommer genom projektet S2C. Anna Högberg och Gerda Ingelhag, miljö- och hållbarhetskonsulter på Bengt Dahlgren, presenterade guidens uppbyggnad och innehåll. Elsa Fahlén som är innovationsledare på Lokalförvaltningen berättade om erfarenheterna tas vidare och växlas upp med nya insatser i kommande byggprojekt. Rebecca Calderon och Anders Carlsson både från Derome berättade om sina erfarenheter i rollen som leverantör och en av byggentreprenörerna i byggprojektet för Hoppet.
Läs vår summering nedan. Den inspelade versionen av vårt webbinarium ser du på länken här. Det blir fint i väntan på jultomten.
EN KORT BAKGRUND OCH FAKTISKA RESULTAT
Hanna berättade om innovationsprojektet Hoppet som en del i Göteborgs ansträngningar att bygga klimateffektivt, vilket grundar sig i ett politiskt beslut från 2017 om ”att bygga en förskola som så långt som möjligt är fossilfri i alla led”.
För att få en utgångspunkt och något att jämföra med togs nulägesdata på 10 st ”vanliga” byggnationer av förskolor i Göteborsområdet fram. Man studerade andelen fossilt innehåll i byggprodukter idag (71% av alla produkter innehåller fossila ämnen) och man tog fram referensvärden på klimatpåverkan, CO2-belastning, genom att klimatberäkna de befintliga förskolorna. Genom hela projektet har man jämfört Hoppet med dessa.
Strategierna och metoderna som beskrivs i guiden har växt fram och tillämpats genom byggprojektets alla faser. Det råder inga tvivel om att stora framsteg gjorts. Grafiken nedan visar en reducerad klimatpåverkan om ca 70% då Hoppets jämförs med en konventionellt byggd förskola.
GUIDEN FÖR KLIMATEFFEKTIVT BYGGANDE
Guiden ger råd och vägledning för korrekta val i omställningen av byggbranschen för ett klimateffektivt byggande och blir där igenom en viktig del i att uppnå Sveriges och Västra Götalands mål om att bli en fossilfri region till 2030, menar Hanna Ljungstedt.
Guiden har arbetats fram i samarbete med Bengt Dahlgren AB där bland annat Anna Högberg, Gerda Ingelhag och Maria Perzon varit engagerade och författat guiden.
Syftet har varit att utifrån de lärdomar man fått via projektet med Hoppet skapa en lättförståelig och informativ guide med råd och vägledning för hur man kan jobba med klimateffektivitet under byggnationens olika delar. En kartläggning bygger på omfattande intervjuer där frågorna fokuserats på strategier inom fossilfri byggnation. Man försöker svara på vilka hinder och möjligheter ser man för att kunna nå ännu längre.
Guiden bygger i grunden på sju olika strategier med tydliga kopplingar till byggprojektets olika skeden och till arbetet som behöver göras i varje fas.
Strategierna i guiden är:
- Klimatberäkning om beslutsunderlag
- Materialminimering och optimering
- Återbrukat och återvunnet material
- Biobaserade material
- Avfallsminimering
- Energianvändning med låg klimatpåverkan
- Fossilfria transporter och maskiner.
Strategierna har utvecklats, tillämpats och utvärderats i byggprojektet för Hoppet. Strategierna är baserade på dagens bästa vetande, de krav och den lagstiftning som gäller för byggandet, men utmanar också i många fall branschens praxis med krav på nya lösningar.
Elsa Fahlén berättade om hur man tar detta med sig och vidare. Man ser att väl fungerande samordning och kravställning är viktiga faktorer och en förutsättning för att arbeta med strategierna på ett lyckat sätt. Det går ännu inte att bygga HELT fossilritt, men med dagens teknik kommer vi långt. Den ökade kostnaden för material med bättre klimatprestanda är marginell, endast 3-5 % högre. Partnering är viktigt och möjliggör nya arbetsformer. Hon trycker också på att det behövs en fortsatt utveckling av material, produkter och processer för att ta ytterligare ett kliv. – Vi kan bli ännu bättre, menar Elsa.
Derome är en av de stora leverantörerna till Hoppet. Rebecca Calderon, byggmiljösamordnare och Anders Carlsson, teknik och forskningschef på Derome har båda deltagit i projektet sedan projekteringen 2019. Med avstamp i guidens olika strategier gav de sina reflektioner och lärdomar från byggskedet i Hoppet.
De ser att det är viktigt att inhämta data så tidigt som möjligt. I upphandlingarna är det viktigt att ställa krav, exempelvis på dokumentation i form av EPD:er från materialleverantörerna, så att man kan räkna med specifik klimatdata för de produkter man tänkt använda. Derome använder själva denna metodik nu och tar med det i kommande projekt.
Det är också viktigt att tidigt välja byggsystem och fånga hur systemet kan användas på bästa sätt. Hur kan man hålla nere mängden material och inte överanvända, hur kan konstruktionerna slimmas? Mycket går på slentrian enligt standardmallar idag, detta kan förändras! I projektet har man arbetat utifrån devisen “Det bästa materialet är det som aldrig används” säger Anders.
Att använda biobaserade material ser Derome som en nyckelfaktor i byggandet. Man ser ett stort intresse av att bygga i trä idag, men även i de nya och nygamla biobaserade material som kommer.
Rebecca trycker också på att det är viktigt att inte glömma bort att arbeta med själva byggarbetsplatsen och den energiförbrukning som sker under byggandet. På Hoppet användes energieffektiva byggbodar (analys gjordes innan val), ledbelysning, timers och termostat på byggfläktar med mera. Det är också viktigt att utbilda och informera personalen kring energianvändning. Involvera personalen om vilka projektkrav som finns och arbeta tillsammans.
Avfallshantering är en annan viktig del. Börja tidigt med att planera hur man skall arbeta med avfallet. Inom Hoppet tog man fram en avfallshanteringsplan med tydliga mål. Man vill nå en halvering av avfall vilket man inte riktigt har lyckats med. Man ser dock en väldigt hög sorteringsgrad vilket är bra.
Anders menar på att den industriella processen är viktig. Vi kan få ner klimatavtrycket genom att arbeta och bygga industriellt, men lokalt, för att minska transporterna. Beräkna noga för att minska spill och se till att ta tillvara det spill som ändå blir och återbruka det. Nya kanaler kring återbruk behöver arbetas upp då man idag inte jobbar på det sättet.
Återbruk är komplext då det är stora flöden som skall hanteras, men någonstans måste vi börja resan. Lagkrav och standards är komplext att arbeta med och det bromsar lite just nu. ”Det finns ett stort “bubbel” i branschen, och bland leverantörer. Jag tror vi kommer se en stor förändring framöver” avslutar Anders.