I början av Juni möttes alla partners inom projektet Bioze i Tyska Lathen i Niedersachsen för utveckling och arbete inom projektet. Under våra dagar i Tyskland besökte vi bland annat flisvärmeverket i Lathen där man byggt upp en gemensam värmeförsörjning via ett energikooperativ. En innovativ lösning på ett utmanande problem för att täcka behovet för 5 utspridda byar.

– Det är jätteintressant att se hur det fungerar här i Tyskland och jämföra de olika partnerländernas olika system och dela erfarenheter. Tyskland, Holland, Frankrike och Sverige deltar i projektet. Vi har fått mycket inspiration med oss hem! säger projektledare för Bioze, Maria Olsson på Energikontor Väst.

 

Energiegenossenschaft Nahwärme Emstal eG, Lathen – Pionjär i energiomställningen

Lathens kommun ligger i Niedersachsen i Tyskland nära den holländska gränsen. Kommunen består av 11 300 invånare fördelade på totalt 5 mindre byar – en utmaning att täcka när man skall implementera ett gemensamt värmenät. Ändå har Lathen byggt upp en gemensam värmeförsörjning som utgår från ett flisvärmeverk i huvudorten, kompletterat med två biogasanläggningar som drivs av lantbrukare med snabbväxande grödor som bas.

Anläggningen och värmenätet drivs idag via ett energikooperativ., en annorlunda och innovativ modell.

– ”Det har varit avgörande att invånarna vill vara med och hjälpa till att forma energiomställningen och projekten lokalt”, säger Lathens borgmästare Karl-Heinz Weber och tillägger: ”För utbyggnaden av det lokala värmenätet var det ekonomiska stödet från BAFA också viktigt”.

Federal Office of Export Control and Economics (BAFA) stöttar kommuner och privata hushåll i utbyggnaden av förnybar energi, bland annat genom Market Incentive Program (MAP). Till exempel subventioneras värmenätet per meter, men även varje anslutning.

2009 vände sig två bönder som drev biogasanläggningar till Lathens kommun då de letade efter ett sätt att använda spillvärmen från elproduktionen. Enligt den tyska lagen ”förnybar energilag” fick biogasel som matades in i nätet bättre ersättning än el utan värme-användning.

Kommunen engagerade sig i att skapa ett närvärmenät och kopplade med tiden alla sina egna fastigheter (förvaltningsbyggnader, skolor, daghem, sjukhus) till ledningsnätet och kyrkan deltog också med sina byggnader. Fler och fler privata hushåll och kommersiella byggnader lades sedan till nätet. Till exempel anslöt sig en färgverkstad som fick sin processvärme från nätet. Ett energikooperativ grundades utifrån de två biogasanläggningarna.

Varje abonnent kan teckna en andel på 100 €. Anslutningen till värmenätet kostar för närvarande 10 500 € (inklusive ett anslutningsrör upp till 50 m långt). Statsbidrag på 30-40 % finns för dessa kostnader, så att villaägarna knappast behöver betala mer än för en effektiv gaspanna. De sparar också in sotaravgifter och från 2025 200 € i CO2-skatt.

Den växande efterfrågan på värme kunde snart inte längre tillgodoses av endast de två biogasanläggningarna, så 2012 kompletterades cooperativet med ett kraftvärmeverk som enbart använder landskapsvårdsmaterial som energikälla. Det innebär att klipp från skogs-, häck- och trädskötsel i regionen används, samt material från röjning av järnvägs- och kraftledningar samt vedhuggning från buskning av hedar, där björksly tas bort ungefär vart tionde år för att bevara det öppna landskapet.

Varje år matas cirka 70 000 kvm våt flis (med en vattenhalt på 40-50%) in i förbränningsugnen efter att ha tillfälligt lagrats i öppen hall. Träflisen får inte vara torrare, eftersom eldningssystemet är konstruerat för denna vattenhalt. Flisens mått måste motsvara klass G50 eller G70 (med maximala tvärsnitt på 50 eller 70 cm2 och maximala längder på 12 till 20 cm). Värmen från rökgaserna används först för att värma termisk olja via en värmeväxlare och sedan silikonolja via en annan värmeväxlare, som avdunstar vid låga temperaturer och driver turbinerna att generera el. Detta är därför en ORC-anläggning (Organic Rankine Cycle). Denna teknik valdes främst för att den, till skillnad från klassiska vattenångturbiner, inte kräver två personer för att övervaka den dygnet runt. Det gör att personalkostnader kan sparas.

Således produceras cirka 7,8 miljoner kWh el och 21 miljoner kWh värme årligen. Detta skickas i form av varmvatten (83 – 85 grader C) via en distributionsstation in i det drygt 80 km långa värmenätet. 80 % av virket används för kontinuerlig drift av kraftvärmeverket och 20 % för ytterligare ren värmeutveckling under särskilt kalla dagar. Oljepanna finns även vid nödsituationer och en 3 MW gaspanna kan vid nödfall slås på i den anslutna skolcentralen. På sommaren, när hushållen behöver väldigt lite värme, torkas flis och stockar för externa kunder som kan lämna in ved för torkning, förutom kraftvärmeverket, och det finns planer på att värma upp 9 ha växthusyta, där värmebehovet främst finns under vår och höst.

Med tanke på den rådande situationen med höjda gaspriser och det politiska målet om växthusgasneutralitet finns ett stort intresse för ytterligare kopplingar. Två medborgarmöten hölls för detta ändamål i början av 2023.
I dagsläget skulle ytterligare hus kunna ansluta till nätet utan utbyggnad av värmealstringsanläggningarna.

På taket på anläggningen sitter solceller och energin från dessa skickas i dagsläget rakt in i det gemensamma nätet. Det finns överväganden att i framtiden låta energin från dessa täcka det egna behovet för den dyra driftselen på anläggningen (även från de egna solcellsparkerna, samt solcellsanläggningar på taken i flisaffären och vissa skolbyggnader kan användas för självförsörjning), om elbehovet till industrianläggningar inte minskar och priserna blir fortsatt höga. Dessutom skulle el även kunna marknadsföras av kooperativet självt (istället för att matas in på nätet) i framtiden, om lagkraven för detta skapas.

Det finns dock alltid kostsamma specialproblem, såsom korsningen under järnvägen med värmeledningarna, skyldigheten att överföra rökgasdata med speciella EDP-system och enstaka kraftproduktionsstopp när näten är överbelastade med el från vindkraftverk.

Tack vare företagets samarbetsorganisation är värmeförbrukarna inte bara kunder, utan också partners när det gäller att observera problem med tryckregleringen i värmenätet och i det politiska stödet till ett regionalt energiförsörjningssystem.

Staden Lathen kan ses som ett utmärkt exempel på hur en framtida regenerativ energiförsörjning kan se ut i Tyskland. Förutom energikooperativet Nahwärme Emstal finns två andra kooperativ i orten med medborgare som satsat på användningen av vindenergi och i solparker och därmed tjänar pengar på ”energiomvandlingen”.

Kred: Grundtext Ernst Kürsten, 1 juni 2023, tillägg och översättning Maria Olsson.

 

BIOZE står för BIOmass skills för Net Zero och pågår fram till maj 2024. 

Alla EU-medlemmar siktar på koldioxidneutralitet till 2050 och en ökning av sin energiproduktion bland de senaste spänningarna med Ryssland. I den nationella energi- och klimatplanen (2020) planerar medlemsstaterna för 2030 en övergripande ökning av användningen av biomassa för bioenergi: en ökning med 18 % för kraft och 10 % för uppvärmning. 

Över hela Nordsjöregionen finns en hög grad av heterogenitet i användningen av bioenergi som källa för el och förnybar gasproduktion, och bioenergi är fortfarande en liten aktör på marknaden jämfört med fossila bränslen, men har en enorm tillväxtpotential. Genom att arbeta på lokal nivå kommer projektet att förbättra styrningen av användningen av biomassa för att driva grön omställning genom att stärka lokala myndigheters kapacitet att engagera och samarbeta med medborgare och bioenergiaktörer.