Webbinariet spelades in, du kan ta del av det i efterhand här. Längst ned hittar du våra kommande aktiviteter!
Dimensioner i hållbart materialval
Klimatsmarta materialval minskar mängden växthusgaser, främst CO2, kopplat till materialen över livscykeln. Fokus idag är till stor del klimatpåverkan, men fler perspektiv ingår i hållbara materialval. Holger Wallbaum från Chalmers gav oss en orientering.
Klimatpåverkan från byggandet är stort. Globalt fördubblas antalet fastigheter de kommande 40 åren och vi förbrukar naturresurser långt över vad planeten erbjuder. Livscykelperspektivet måste bli starkare och våra systemgränser flyttas ut så att cykeln kan slutas. Man pratar om begreppet ”cradle to cradle” – C2C, och det innebär bland annat att vi blir bättre på återbruk, på att låta återvunna resurser bli råvara i nya material och på att förnybara resurser används i högre omfattning.
Hållbara materialval baseras på funktionella och tekniska egenskaper men också prestera väl på parametrarna avseende miljö, sociala och ekonomiska aspekter.
Vad behövs då för att stötta och snabba på utvecklingen? Holger avslutar med några prioriterade områden. Det behövs kunskap, verktyg, incitament och nya krav och standarder.
EPD – Environmental Product Declaration
Gerda Ingelhag från Bengt Dahlgren berättade om EPD, miljövarudeklarationer. EPD beskriver produkters miljöpåverkan i livscykelperspektiv och bär information om materialets påverkan är inom de olika miljöpåverkanskategorierna.
Det finns olika typer av EPDer och de har olika detaljeringsgrad. Några beskriver exempelvis en grupp av material lite mer generellt, medan andra är mycket specifika och redovisar till och med vilken fabrik som tillverkat. Man bör söka EPD i kategori III då de är granskade av oberoende 3:e part.
EPD datan används i klimatberäkningar (LCA) och är en hjälp att förstå vilken miljöpåverkan en produkt eller en byggnad får när man använder materialet. EPD:n ger oss möjlighet att objektivt jämför olika material och lösningar. Miljövarudeklarationer blir en allt viktigare typ av dokumentation, exempelvis ställer flera Miljöcertifieringssystem krav på att EPD ska kunna redovisas i byggnader. EPD information finns bland annat på leverantörers hemsidor men också i programvaror för klimatberäkning, som Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM. Det är också på gång en databas från Boverket.
Hållbara material och lösningar – strategi i Hoppet och några goda exempel
Förskolan Hoppet visar på goda exempel där klimatpåverkansfaktorn varit starkt styrande i valet av material och lösningar. Hanna Ljungstedt arbetar med projektet för lokalförvaltningen i Göteborgs stad och gav en introduktion kring de principer och strategier man styrt på.
Att efterfråga material och produkter tillverkade med biobaserad eller återvunnen råvara är en viktig generell strategi att anamma. Marie-Louise Eidrup-Lagerstedt arbetar för Chalmers Industriteknik i Klimat 2030 och berättade om plast och hanteringen av plastavfall. Endast 0,8% av plastavfallet sorteras tillräckligt bra ute på byggena. Mycket av plasten används till förpackningar och emballage med låga krav på materialet. Då bör vi ställa krav på biobaserad eller återvunnen råvara.
Goda exempel – leverantörers material och lösningar
Några av de valda leverantörerna till Hoppets förskola fick ”pitcha” sina material och produkter. Besök gärna deras hemsidor för att lära dig mer!
– Koljerngrunden, Niklas Holmquist – Koljern Nordic AB
Konceptet bygger på moduler där cellglaselement innefattas i kassetter av plåt. Modulerna levereras till byggplatsen där de snabbt kan monteras ihop. Produkten visar bra klimatprestanda och flera goda egenskaper inom hållbarhet. Många möjliga tillämpningar, att ersätta betonggrunden är ett exempel.
– Bärande stomme i KLT, Elin Åkesson – Södra
Trä generellt innebär låg CO2– påverkan och Södras KLT (korslimmat trä) visar mycket bra prestanda. Södras samlokalisering i Väröbacka med sågverk och tillverkning av KLT moduler är en styrka. Modulariseringen minskar generellt transporter och förenklar byggskedet.
– Modul yttervägg, Anders Carlsson – Derome
Derome är huvudentreprenör till Hoppet. På samma sätt som för Södra är det moduler i trä som gäller. De tillverkas på fabriken i Anneberg i Kungsbacka kommun. En stor del av träråvaran är närodlad. Närheten till byggplatsen tillsammans med fossilfria transporter gör att man kan pressa ned klimatavtrycket.
– Ventilation, Jarl Bengtson – Climate recovery
Här byter man ut ventilationsrören i plåt mot rör tillverkade av återvunnet glas. Jarl anför fördelar avseende klimatavtryck, logistik och även teknisk prestanda genom lägre tryckfall jämfört med traditionell lösning.
Återbruk är det bästa materialvalet man kan göra, i allafall sett till klimatavtryck. Monika Carlsson, förskoleförvaltningen i Göteborgs stad, avslutade passet med att berätta om återbruk av förskolemöbler till Hoppet. Många frågeställningar ska redas ut. Finna rätt möbler – renovera/reparera – och lagra dem så att de är redo när förskolan ska öppna. Ta hand om kraven på kemikalieinnehåll, barnsäkerhet, ergonomi och så vidare. Hur handla upp och hur säkra kvalitet? Potentialen är stor, bara i Göteborgs stad finns 25 000 förskolebarn på 390 förskolor. Ser vi till hela Västra Götaland blir det många små stolar och bord…
Hållbara byggmaterial – översikt, tillämpning och resultat i Hoppets förskola
Maria Perzon visade en översikt av byggmaterial som kan vara alternativ till traditionella materialval. Flera av dessa ser vi i Hoppets förskola. Det finns redan många spännande material och flera FoU-projekt arbetar med nya cirkulära material, dvs material med återvunnen eller biobaserad råvara.
Hanna berättar om de klimatberäkningar man genomfört i projekteringen. För de större byggdelarna som grund, stomme, ytterväggar och takkonstruktionen har man satt upp olika koncept som man sedan räknat på. En jämförelse av Hoppet med en av de egna förskolorna, som byggts traditionellt, visar en minskad klimatpåverkan på 70% i jämförda delar.
Hanna avslutar med att berätta om några av de komplementbyggnader som också ska byggas till förskolan. Här kommer man att ta ut svängarna ytterligare i materialvalen. Det blir spännande att följa, så vi återkommer!
Nästa steg
Inom ramen för vårt projekt S2C fortsätter vi med webinarier så länge pandemin har greppet om oss. Vi hoppas på en ökande dialog med kommunernas byggande enheter och att vi så småningom kan få till möten på riktigt igen med workshops, studiebesök med mera.
Kommande aktiviteter:
- Slutet mars – Energirenovering. Inriktning flerbostadshus. Inspel med goda exempel från kommunerna inom Västra Götaland önskas!
- April – Hållbar arkitektur och design på fastighetsnivå. Det räcker inte med hållbara material, vi måste utforma och konstruera fastigheterna smart också. Här finns mycket att göra. Vi jobbar med agendan, tar gärna goda exempel, och återkommer inom kort!
- April/ Maj – Tema Förskola. Vi hoppas kunna göra en aktivitet kring hållbart byggande av förskolor och en aktivitet riktad till verksamheten i förskolan med fokus på energi och minimering av avfall. Båda dessa aktiviteter kan även kopplas till arbetet inom Klimat 2030 och klimatlöftena.