I S2C projektet arbetar vi med aktiviteter för att stötta kunskapsutvecklingen inom det klimateffektiva byggandet. I kunskapspaketet ”Energieffektiva byggnader, teknikval och drift” tar vi hjälp av AFRY för vägledning i arbetet. Den 10 februari presenterades den första delen av kunskapspaketet i ett webbinarium med Ulf Aronsson och Joachim Wallenstein från AFRY i Göteborg.

Vi hade också bjudit in Ingrid Westman som driver företaget Friendly Building. De är en av flera aktörer som är engagerade i byggandet av stadsdelen Tamarinden i Örebro. Ett inspirerande projekt på framkant då det kommer till energifrågorna.

Läs vår sammanfattning nedan eller ta del av det inspelade webbinariet ”Låt oss bygga hållbart med hög energiprestanda” på länken här.

Introduktion och bakgrund
Webbinariet presenterade kunskapspaketet som svarar på frågorna – Vad kännetecknar energieffektiva byggnader och hur bygger vi dem? En tidigare artikel här på Energikontorets hemsida berättar om bakgrunden till kunskapspaketet och om de frågeställningar vi behöver hantera då det gäller energieffektivt byggande. Kunskapspaketet fokuserar nybyggandet men är till stora delar giltigt också vid insatser för renovering och uppgradering. En tidigare projektaktivitet berättar mer specifikt om energirenovering och finns sammanfattad här.

Byggnadens energianvändning – definitioner, begrepp och krav

Ulf Aronsson inledde med en grund till definitioner och begrepp samt de krav som Boverket och olika standarder och certifieringar ställer. En byggnads energiprestanda – dess primärenergital – beskriver dess energibehov uttryckt i kWh/ m2, år. I primärenergitalet kompenseras för byggnadens geografiska läge samt de energislag som används. Ytan som används i beräkningarna är så kallad Atemp vilket är ytan som tempereras till minst 10 grader. I byggreglerna från Boverket (BBR29) ställs följande krav:

Lokaler: 75 kWh/ m2, år
Flerbostadshus: 70 kWh/ m2, år

I praktiken går det att göra bättre än så, exempelvis sätts nivån till 15 kWh/ m2 år då man bygger till passivhusstandard. Alla de stora systemen för miljöcertifiering sätter nivåer på energiprestandan och är då vägledande och krav för certifiering.

Vad kännetecknar en energieffektiv byggnad?
För att lyckas bygga riktigt energieffektivt tar Ulf utgång i principerna i den så kallade Kyotomodellen. Grundnivåerna där handlar om att minimera behovet av energi. Därefter studera hur solenergin kan nyttjas värme och för minimerat kylbehov. Därefter fokuseras tekniska försörjningssystemen.

Rent praktiskt handlar det om att optimera byggnaden utifrån verksamhetens behov och krav på klimatkomfort, att fokusera byggnadsutformningen och klimatskalets isolerförmåga och till sist att dimensionera rätt och välja försörjningssystem med låga energibehov, små förluster och hög grad av energiåtervinning.

I praktiken då – hur gör man?
Matrisen nedan väl knyter an till tankarna i Kyotomodellen och visar nio områden att prioritera i ett energieffektivt byggande. Ulf och Joachim berättade om respektive område. Vi lyfter ut den översta raden för en kort rapportering här och återkommer till övriga avsnitt längre fram och i kommande webbinarier.

Den 23 mars diskuterar vi utifrån beställarens roll och den 30:e mars sätter vi fokus på de tekniska systemen. Kunskapspaketet i sin helhet fördjupar diskussionen inom samtliga områden och blir allmänt tillgängligt i slutet av mars.

Matris energieffektiva byggnader
Källa: Kunskapslyftet, AFRY

Skapa förutsättningar för god energiprestanda

Byggnadsutformningen är central. Begreppen Byggnadseffektivitet som kvoten mellan bruksarean och omslutningsarean och Klimatskalseffektivitet som kvoten mellan Byggnadseffektivitet och genomsnittligt u-värde redovisar två viktiga parametrar att använda som styrmedel och för utvärdering i tidigt skede.

Källa: Kunskapslyftet, AFRY

”En byggnadseffektivitet på 110-120% och en klimatskalseffektivitet på 4” är bra menar Ulf. Av grafen framgår att om byggnadseffektiviteten sänks så kostar det i form av högre krav på u-värdet. Det kostar pengar och klimatpåverkan i form av mer material.

För att nå en hög prestanda på klimatskärmen är det viktigt att minimera köldbryggorna. Moderna byggnader har god isolering och bra täthet. Minimering av köldbryggorna blir alltmer viktiga då den totala energiprestandan ska vässas. Fönster är ett kritiskt område. Stora glasytor innebär stora transmissionsförluster och har stor inverkan på klimatskärmens prestanda. Fönster bör noga dimensioneras och placeras klokt för att minska värmebehovet under den kalla perioden och kylbehovet under den varma årstiden.

Tamarinden Örebro och Friendly building
Ingrid Westman brinner för lågenergihus. De egna husen byggs till internationell passivhusstandard. Ingrid inleder med sin slogan ”Vi bygger passivhus vare sig kunden vill ha det eller inte och Vi sätter solceller på våra projekt vare sig kunden har råd eller inte”. Ingen tvekan om ambitionen där inte.

Friendly building är ett av fem byggföretag som har vunnit markanvisningar i det som ska bli det nya bostadsområdet Tamarinden i Örebro. Ingrid berättar om husen de planerar bygga i Tamarinden och de åtta målen i Tamarindens energistrategi. Framåtsiktande och intressant tycker vi.

Friendly building i Tamarinden
Källa: Street Monkey Architects

Åtta mål i Tamarindens energistrategi

  1. Minska – reducera energianvändningen med smart byggnation.
  2. Konsumera hållbar energi, dvs förnybar och återvunnen energi för el och värme.
  3. Producera lokal energi – hög självförsörjningsgrad med synergier på stadsdelsnivå för minskad belastning på elnätet.
  4. Lagra energi – energilagringskapacitet i form av batterier och fordon.
  5. Smarta byggnader med delad energi – ett smart elstyrsystem som optimera produktion och användning och ett värmesystem som optimerar användning.
  6. Smarta tillsammans med delad energi och kvartersnät – Fastigheter förbinds med ett lokalt kvarterselnät som kan optimerar byggnaderna ihop genom eget lokalt fjärrvärmenät och ett gemensamt DC-nät.
  7. Bortom kvarteret – Dela och styra energi inom staden.
  8. Kunskap hos de boende

Läs mer om Tamarinden i Örebro och om Friendly building.

En avslutande framtidsspaning
Joachim resonerade om faktorer som i olika grad kommer att påverka byggandet framöver. Inte alldeles enkelt att sia om framtiden eller hur vi bör tänka när vi idag bygger fastigheter som ska i 50 år och längre än så.

  • Hur planera för ändrade förutsättningar genom klimatförändringen – hur hantera perioder av extremväder som hetta eller skyfall?
  • Balansen mellan klimatpåverkan från byggande vs energiprestandan. Hur tänka gällande byggnadsutformning och i val av material?
  • Luftkvalitet – kopplingen mellan dålig luftkvalitet och hälsoproblem blir allt tydligare, det är inte osannolikt att behandling på inkommande luft tillkommer med nya krav på inomhusmiljön. Det ställer krav på installationssystemen och kostar energi.
  • Energimarknaden – energisystemets omställning ger större fokus på effekt och på förnybar elproduktion
  • Smart styrning och energilager blir allt vanligare. Det handlar om lagring av el och värme och om lagring på kort och på lång sikt.
  • Påverkan från kommande politiska beslut och lagstiftning lokalt i Sverige och på Europanivån.

Varmt välkomna på kommande webbinarier!