För presentationen av kunskapspaketets väsentliga delar stod White Arkitekter genom Karin Hedén och Ulrika Nilsson. Intressanta inspel kom genom Andreas Eggertsen Teder som berättade om arbetet med klimatstyrning i byggprojekt inom LFM30 (Lokal Färdplan Malmö) och Hans Flöystad, Agder Fylkeskommune som berättade om utvärderingskriterierna vid upphandlingen av ett nytt Fylkeshus.

Webbinariet finns inspelat och tillgängligt på länken här. Vi sammanfattar nedan;

 

FÖRST EN KORT INTRODUKTION TILL KUNSKAPSPAKETET

Kunskapspaketets rapport ”Arbetssätt och kompetenser till stöd för klimateffektivt byggande” finns att hämta under rapporter hos lokalförvaltningen Göteborgs stad och hemsidan för innovationsprogrammet Hoppet.

Innehållet samlas i följande tre kapitel

  • Livscykelperspektiv vid beslutsfattande
    Beskriver hur man kan arbeta med LCA och LCC och de båda tillsammans för att göra de rätta valen och fatta beslut som förbättrar hela system i stället för suboptimeringar av enskilda delar.
  • En klimatdriven process
    Handlar om målsättning och kravformulering, hur man etablerar en klimatbudget, om benchmarking inom klimatprestanda samt tips för arbetet med upphandling och uppföljning.
  • Samverkansformer för minskad klimatpåverkan

Det sista kapitlet diskuterar kompetensområden och ger tips om samverkan genom byggprojektets faser.

 

EN SAMMANFATTNING AV WEBBINARIET

Ulrika Nilsson inledde med ett resonemang kring arbetet med LCA – livscykelanalys och LCC – livscykelkostnad. Med LCA analyseras klimatpåverkan genom livscykeln enligt gällande standard för de olika faserna i byggskedet, driftskedet och slutskedet. Genom LCA analysen blir det möjligt att se var den största påverkan finns. LCC handlar om kostnader, om de initiala kostnaderna och om de framtida kostnaderna under livscykeln. LCC och LCA för sig, men gärna också tillsammans ger goda möjligheter att jämföra olika alternativ. En kombinerad LCC och LCA kan vara komplex att göra men ger god grund för bra beslut.

Grafisk modell av LCC och LCA i olika skeden
LCC och LCA i olika skeden
FRÅN ÖVERGIPANDE MÅL TILL KRAVFORMULERING

Karin Hedén berättade om den klimatdrivna processen. Från de övergripande nationella målen för reduktion av klimatpåverkan och kraven på byggandet i stort till målen för det specifika byggprojektet eller för den byggande organisationen. För byggprojekten kan högsta nivån av mål vara exempelvis ”Fossilfritt”, uttrycka en ambition om ”utsläppsreduktion” i förhållande till ett referensprojekt, vara ”klimatneutralt” eller till och med ”klimatpositivt”. Målen behöver även styras av en tidsaxel som visar vägen till målet. För att kunna arbeta med målen behöver de brytas ned till kravställningar eller till delmål. Karin berättar vidare att kopplingen mellan målen och kraven måste knyta an till de systemgränser man sätter upp, vilka byggdelar man räknar, vilka LCA-skeden man räknar, vilken typ av EPD-data man använder och hur man kopplar allt detta till det aktuella byggprojektets olika skeden. Kravformuleringar kan även beskriva krav på arbetssätt, på informationskrav, på hur ett förbättringskrav ska redovisas eller vara rena prestandakrav där man uttalar specifika gränsvärden.

Grafisk modell som beskriver hur man kan formulera strategiska mål ner till detaljerade krav
Från strategiska mål till detaljerade krav

 

ARBETA MED EN KLIMATBUDGET

Sätt upp en klimatbudget för projektet. Aktiviteter för benchmarking kan användas för att förstå vilka nivåer som är möjliga att nå med olika byggsystem och olika typer av byggnader, från bostäder till skolor eller kontor. Målvärden kan sättas utifrån nivåerna för ett referensprojekt eller hämtas som faktiska gränsvärden från exempelvis ett system för miljöcertifiering, tex NollCo2. Arbeta för att uppnå budgeten genom aktivt arbete med klimatstyrning. Att jämföra alternativ, tex olika lösningar för väggsektioner är ett sätt att arbeta och som tillämpats med framgång i Hoppets förskola. Vårt kunskapspaket ”Klimateffektiv arkitektur, konstruktion och materialval” ger en mängd tips för arbetet med en klimateffektiv byggnadsdesign.

 

ERFARENHETER FRÅN KLIMATSTYRNINGSARBETE INOM LFM30

Andreas Eggertsen Teder berättade om erfarenheter från klimatstyrande arbete inom LFM30 och från arbetet som klimatledare för Stadsfastigheter i Malmö i byggprojekt. På projektets websida kan du läsa mer om LFM30.

Grafisk bild över klimatarbete inom LFM30
Klimatarbete inom LFM30

 

I arbetet med klimatstyrning betonar Andreas värdet av att samverka tidigt i projektet så att man redan under programhandlingsskedet kan ha en trovärdig klimatbudget framme. Samverkan mellan arkitekter, byggnadskonstruktörer och beställaren är prioriterad. Själva processen och verktygen man använder och som underlättar beräkning och utvärdering av klimatprestanda i olika lösningar är här mycket viktig. Andreas nämner BIM-strategin med 3D modellering från tidigt skede och möjligheterna att ”mängda” de tänkta byggmaterialen som framgångsfaktorer. Rätt processer och verktyg i klimatstyrningsarbetet ger projektchefer och beslutsfattare bättre förutsättningar att styra på både klimatpåverkan och på kostnad.

 

KLIMATDRIVEN UPPHANDLING

I kunskapspaketet beskrivs även processen för upphandling. Från kunskapsuppbyggnad till hur mål och krav kan formuleras i texterna och hur granskning och utvärdering tänks göras. Ett viktigt avsnitt handlar om vilka tilldelnings- och utvärderingskriterier man avser använda.

I webbinariet presenterade Hans Flöystad upphandlingsprocessen för ett nytt Fylkeshus i Kristiansand. Specifikt handlade det om utvärderingskriterier gällande klimatprestanda. Anbudsgivaren skulle redovisa klimatprestanda för sitt byggförslag genom att beräkna denna i ”One-click LCA”. I anbudsfasen tillämpades en dialogfas där anbudslämnarens förslag diskuterades i tre möten med syftet att minska risken för missförstånd och att höja kvaliteten i underlaget. I den sista diskussionsrundan fick anbudsgivaren också reda på hur denne låg till i konkurrensen med de övriga.

Klimat och miljö värderades till 20% och för dessa tillämpades 3-stegsdialog med anbudsgivaren.

Hans menar att detta sätt att arbeta drev klimatprestanda i positiv riktning och att kvaliteten i anbuden blev väsentligt bättre. För anbudsgivaren innebar det mycket arbete som fick göras på risk och med egen finansiering. De utvärderar nu arbetssättet inför kommande byggprojekt.

 

KOMPETENS OCH SAMVERKAN

Ulrika Nilsson avslutar med ett resonemang kring de nya kompetenser som krävs för omställningen av byggandet. För att lyckas är tvärfunktionell samverkan nödvändig och den måste ske genom byggprojektets olika skeden. Ulrika tar Innovationsprojektet Hoppet som exempel och där samverkan mellan beställarfunktionen, de byggsakkunniga, innovatörer, byggentreprenörer och leverantörer varit en viktig faktor för framgång.

Grafisk bild som beskriver samverkansformer.
Exempel på nya kompetenser inom klimateffektivt och hållbart byggande

 

NÄSTA STEG

I S2C-projektet sammanställer vi nu projektets arbete och resultat inför avslutet i september. På energikontoret arbetar vi med modellen för klimateffektivt byggande. I den ska vi sammanfatta de kunskaper och erfarenheter vi samlat på oss under projektet och de kunskapspaket vi tagit fram.

Vi vill också komma i kontakt med de som deltagit i aktiviteter vi gjort. För att utvärdera, men också för att förstå behov och intresse för kommande arbete i nya projekt.

Trevlig sommar!