När prognoser pekar på en fördubbling av framtida elanvändning för Sverige har industritäta Västra Götaland behov av en tredubbling. Ett fossilfritt samhälle innebär en stor omställning, flexibilitet kan bidra till ökat utrymme i elnätet och ger konsumenten ekonomiska incitament till att ändra sitt beteendemönster i när och hur man använder elen, vilket i sin tur kan bidra till ett mer energieffektivt elsystem.
Marknadsdesign och prismekanismer
Flexibilitet kan användas på flera olika sätt för att bidra till lösningen av flera olika utmaningar. För att få aktörer att investera i och delta i flexibilitetslösningar krävs ekonomiska incitament. Tidsdifferentierade elpriser så kallad timspot till exempel är ett värde av flexibiliteten och hjälper till att styra tillgång och efterfrågan för att få balans i systemet. Då det finns flera olika utmaningar har det också utvecklats flera olika ekonomiska incitament:
- Lokala flexibilitetsmarknader – för att avlasta flaskhalsar i systemet
- Tidsdifferentierade elpriser (timspot) – för att få balans mellan produktion och konsumtion
- Effektavgift i elnätsavgiften – för att minska toppbelastningen
- Frekvensregleringstjänster – för att öka robustheten i kraftsystemet vid störningar
Detta ger aktörer – från storskaliga batterilagringssystem till energimedvetna hushåll – en tydlig ekonomisk signal att delta i flexibilitetslösningar.
En mer flexibel industri
Industrin och kommersiella fastigheter kan sänka eller skjuta upp sin elförbrukning vid höga belastningar i elnätet. Tekniken finns redan men nu behöver vi nya typer av affärsmodeller med incitament som gör det lönsamt att vara flexibel. Redan idag ser vi några nya aktörer, aggregatorer som kan samla småskaliga resurser och erbjuda dem på flexibilitetsmarknader. CheckWatt är ett bra exempel på detta. Teknologier som batterilagring, värmepumpar, styrsystem och elbilsladdning kan bidra till ökad flexibilitet. Men investeringarna är ofta kapitalkrävande. För att stimulera dessa investeringar efterlystes tydligare regler, standarder och ibland även stödmodeller – t.ex. gröna lån, investeringsstöd eller skattemässiga fördelar.
Rollfördelning mellan elnätsföretag och marknadsaktörer
Elnätsföretag har enligt dagens regelverk inte rätt att delta direkt på flexibilitetsmarknaden, vilket begränsar deras incitament att investera i flexibilitetslösningar. Flexibilitetsmarknaderna är bara för produktion/konsumtion/energilager vilket elnätsbolagen inte har. Elnätsbolagen kan dock redan idag lägga in sina kostnader för flexibilitetstjänster i intäktsramen och därmed få ersättning för dem på samma sätt som för andra investeringar i elnätet.
Att belöna de som kan flytta eller minska sin förbrukning när det behövs kan bidra till att vi slipper överdimensionera våra befintliga elnät.
Framtiden kräver action från flera håll
Vi behöver få marknaden att förstå framtidens behov och att vi skapar den tillsammans. Företag och industri måste bli medvetna om de framtida utmaningar vi står inför och titta på vad de kan göra i sina verksamheter. För att skapa och behålla en fungerande incitamentsstruktur krävs samverkan mellan politiken, marknadsaktörer, regulatorer och teknikleverantörer.
”Flexibilitet kommer inte av sig självt – det kräver en marknad som värderar den och aktörer som får betalt för att leverera den.” Säger Maria Aronsson, projektledare för projektet Fyrbodal för framtidens Flex på Innovatum Science Park.
– Flexibilitet är nyckeln till ett hållbart och stabilt elsystem. Incitamenten skapas efter behov. Det finns tex bara lokal effekthandel om det finns risk för effektbrist i området. Sedan finns det ekonomiska incitament som gäller nationellt. Incitament för flexibilitet finns redan idag och betalar för den flexibilitet som behövs, menar Lena Max, Universitetslektor inom teknik, elektroteknik och elektronik på Högskolan Väst.
I projektet Fyrbodal för framtidens Flex arbetar flera aktörer med att förmedla kunskap till små och medelstora företag om vilka ekonomiska incitament som finns, och hur företagen kan optimera sin elanvändning.
Inom projektet ser man några saker som skulle kunna påskynda omställningen:
- Reformera elmarknaden så att flexibilitet får ett tydligt ekonomiskt värde.
- Skapa lokala marknader där även små aktörer kan bidra.
- Utveckla affärsmodeller där aggregerad efterfrågeflexibilitet kan delta lönsamt.
- Inför investeringsstöd eller gröna finansiella instrument för ny teknik.
- Ge elnätsföretag tydligare mandat och incitament att stödja flexibilitetslösningar.
Hur flexibilitet kan skapas, organiseras och belönas i framtidens elnät
Tidigare i projektet sändes ett lunchwebbinarie inom ramen för serien Lunchseminarier om energiomställningen, där fokus låg på hur flexibilitet kan skapas, organiseras och belönas i framtidens elnät. I detta sammanhang är de ekonomiska incitamenten avgörande för att driva utvecklingen framåt – från investeringar i ny teknik till förändrade konsumtionsmönster hos både industri och hushåll.
Seminariet är en del av projektet Fyrbodal för framtidens Flex och sammanfattar de olika ekonomiska incitamenten och hur de kan samverka och/eller motverka varandra. Här kan du se lunchwebbinariet i efterhand.
I projektet Fyrbodal för framtidens Flex tar Fyrbodals kommunalförbund, Trollhättan Energi, Kraftstaden, LEVA, Högskolan Väst och Innovatum Science Park tar sikte mot ett gemensamt mål för att öka kunskapen och bidra till regionens utveckling av framtidens energisystem. Läs mer om projektet och de resultat som kommer fram här: Fyrbodal för framtidens flex | Projekt | Innovatum Science Park