FAQ
Vad är projektet Kommunernas elektrifieringsresa?
Elektrifieringsresan är ett projekt som syftar till att bistå kommuner och kommunalförbund att ta fram planeringsunderlag inom samhälls-och energiplanering på strategisk nivå. Planeringsperspektivet är i första hand kortsiktigt – med ambitioner att åstadkomma skillnad till 2030.
Projektet är i linje med den Regionala utvecklingsstrategins kraftsamling Elektrifiering.
Västra Götalandsregionen är uppdragsgivare och har gett Energikontor Väst uppdrag att processleda projektet. Därtill har konsult upphandlats för framtagande av bland annat underlag och metodguider som ska fungera som stöd till kommunerna.
Vem finansierar?
Den övergripande finansieringen kommer från Västra Götalandsregionen och har beslutats av Västra Götalandsregionen miljö- och regionutvecklingsnämnd.
Respektive kommun /kommunalförbund som vill delta finansierar 50 % av sitt underlag, och lutar sig mot politiskt uppdrag i den egna kommunen/kommunalförbundet för att medverka.
Vad är målet/syftet med projektet?
Mer och snabbare är nyckelorden för projektet. Västra Götaland behöver mer och snabbare utbyggnad av lokal elproduktion och elnätskapacitet. Det handlar om jobben och industrins utveckling, som är beroende av mer el för att fasa ut fossila bränslen och bibehålla konkurrenskraften. Det är också en fråga om beredskap, att bli mindre beroende av import av el.
Syftet med projektet är att så effektivt och snabbt som möjligt få fram underlag som kan nyttjas till stöd för kommunernas egen energi-och samhällsplanering så att kommunerna i sin tur ska kunna prioritera lämplig mark.
Vad ska resultaten användas till?
Resultaten utgör underlag för fortsatt planering inom respektive kommun/kommunalförbund. De har inte formell planeringsstatus utan utgör kunskapsunderlag som kan integreras i den egna kommunens samhällsplanering, samt i regionens arbete med att få fram en övergripande bild för Västra Götaland som helhet.
Hur kan det bli så stora ytor som anses lämpliga för sol- och vindkraft?
Vi kan konstatera att det finns stora ytor som kan klassas som lämpliga i Västra Götaland. Det finns målkonflikter men dessa behöver kan utmanas av kommunerna som deltar i projektet eller utredas om det är ett större hinder i efterföljande planeringsskede. I metodiken för att bedöma potentialen och lämpliga/mindre lämpliga ytor har vi tittat på olika nationella intressen som har fördelats in i grupperna om hårda och mjuka stoppområden. Hårda stopp är i de flesta fall olämpliga att utreda för vindkraft medans mjuka stopp innefattar områden där anpassningar och hänsyn behöver tas. Mjuka stopp kan även innefatta områden som tidigare ansetts mindre lämpliga, men med dagens och framtidens kunskap och teknik ändå kan bli intressanta att vidare utreda.
Några exempel på hårda stopp:
- Samlad bebyggelse: Tätorter, småorter och fritidshusområden
- Höga naturvärden: Naturreservat, Nationalparker och Natura 2000 m.fl.
- Några exempel på mjuka stopp:
- Riksintressen
- Kulturreservat
- Våtmarker och vattenskydd
För att ytterligare avgränsa och prioriterar har viktiga ekonomiska aspekter vägts in som t.ex. närhet till elnät och transformatorstationer.
Vad innebär den bedömda potentialen som kommer fram – hur sannolik är den?
Potentialen som presenteras utgår från en bedömning att endast en 1/3 av identifierade ytor utvecklas för ny lokal elproduktion. Detta för att möjliggöra för anpassningar till de lokala förutsättningarna och erfarenheter från utfall efter en tillståndsprocess. Det är ett således ett försiktighetsmått. Samtidigt är inte alla perspektiv på kommunal nivå beaktade så vi vet att områdena som slutligen kan bli aktuella troligen blir mindre och kanske färre. Men med det här underlaget så visar vi på de stora möjligheterna.
Varför utreds sol- och vindkraft men inte andra energislag?
Projektet fokuserar på vad som kan göras på kort sikt. Sol- och vindkraft är de energislag som på kort sikt, fram till 2030, kan byggas och sättas i drift i regionen.
Vad är nästa steg och förväntade resultat?
Materialet som tas fram är tänkt att fungera som underlag för att kommuner på ett sakligt sätt förbereda sig på vart förfrågningar från exploatörer kan förväntas dyka upp. Materialet ska också kunna utgöra underlag till en vind- och/eller solbruksplan, för att möjliggöra ändring i översiktsplan gällande för lokalisering av vindkraft och solenergi. Genom att skapa en samsyn och även inkludera områden som överskrider kommungränser kan förhoppningsvis mellankommunala dialoger uppmuntras.